En projektgrupp med representanter bÄde frÄn skola och fastighet har jobbat fram ett 50-sidigt funktionsprogram. Referensgrupper frÄn olika yrken har lÀmnat synpunkter. FrÄn att ha listat funktioner, bedömt flöden, rÀknat pÄ ytor och bollat med de tre arkitekterna Àr man nu framme vid en i stort sett fÀrdig ritning. Detaljer ÄterstÄr, som fÀrgsÀttning.
â Vi har gjort studiebesök pĂ„ flera skolor, bland annat i Huddinge dĂ€r man redan för Ă„tta Ă„r sedan byggde nytt som passivhus, berĂ€ttar fastighetschef Viktor BroomĂ©.
För nÄgra veckor sedan blev det debatt nÀr den politiska oppositionen menade att energibesparande passivhus stÄr i konflikt med att fÄ in dagsljus i lokalerna. Men i projektgruppen anser man att planeringen redan frÄn början sett till att utesluta den motsÀttningen.
â Det Ă€r egentligen inget val idag, vi mĂ„ste bygga energieffektivt. NĂ„gra av grupprummen har indirekt dagsljus, men det har inget med energiprestandan att göra, menar Viktor BroomĂ©.
Passivhus innebÀr lite tjockare vÀggar, mer isolering och bÀttre isoleringsfönster.
Huskroppen byggs som ett L dÀr varje Ärskurs F-6 fÄr en hemvist med plats för tre paralleller och egen entré, tre pÄ bottenplan och fyra pÄ övre plan. Visterna kommer att fÄ namn, troligen med naturtema. I mitten finns en central del med matsal, kök och slöjd. PÄ övervÄningen ligger bibliotek, elevhÀlsa och vissa specialsalar, hemkunskap, bild och NO-sal, det senare Àr inget som krÀvs pÄ den nivÄn.
â Vi har kommit fram med idĂ©er om hur vi jobbar, hur fritids, mĂ„ltider, undervisning ska fungera. Och hur det blir före och efter skoldagen. Allt mĂ„ste funka ihop, och skapa trygghet bĂ„de i varje hemvist och pĂ„ hela skolan, sĂ€ger Caroline Andersson som Ă€r verksamhetschef för grundskola.
Skolan blir ensam i kommunen om att ha en central gradÀng, en flack trappa med breda steg som kan anvÀndas till att hÀnga i, eller till samlingar. Alla klasser fÄr inte plats dÀr, större samlingar blir i idrottshallen, eller i matsalen som tar 210 Àtande.
â Jag tycker att det i skolor ofta saknas att kunna samlas i större grupper, sĂ€ger Caroline Andersson.
Ăven utemiljön Ă€r prĂ€glad av pedagogik och trygghet. Men hĂ€r finns Ă€ven utrymme för Ă€ventyr och lek.
Elever i trean pÄ Vasaskolan bjöds in till den blivande skolgÄrden och fick framföra önskemÄl. De gillade "pelarsalen" med de höga tallarna. HÀr kan man ligga pÄ rygg i mossan och titta upp, tyckte de.
â Mycket av planeringen Ă€r grundad i elevernas workshop. Utemiljön har fyra delar efter naturens förutsĂ€ttningar, sĂ€ger projektledaren Kristoffer Andersson.
Framför skolan Àr det en angöringsyta för gÄende, cyklande, buss- eller bilÄkande. Innanför skolhuset blir det en hÄrdgjord skolgÄrd med bollplaner, sittytor och gungor.
â Det Ă€r den trygga miljön. Sedan har vi den mer aktiva delen, den lite mer vilda, med tĂ€ta buskage med gĂ„ngar. Det Ă€r en miljö som eleverna gillade nĂ€r de var hĂ€r. Pelarsalen Ă€r ett omrĂ„de som blir som det Ă€r i dag, med lite tillĂ€gg av trall, spĂ„ng, bygg- och balanslek. Det blir en stor variation pĂ„ skolgĂ„rden, sĂ€ger Kristoffer Gustafsson.
Vad ska dÄ skolan heta? Det Àr inte bestÀmt Àn. Just nu har den arbetsnamnet "Eldslösaskolan", men det kan Àndras. Kommunikatörerna Sofia Ekvall och Jenny Ristorp ska utreda hur man ska gÄ tillvÀga.
â Vi vill involvera barnen, men hur vet vi inte Ă€n, sĂ€ger Sofia Ekvall.