Till vänster den centrala delens bottenvåning med matsal, kök och personalutrymmen. Skolgården till höger har fyra delar med olika karaktär. I nederkant skolans angöring från Stinsgatan. Ny idrottshall till höger.
En projektgrupp med representanter både från skola och fastighet har jobbat fram ett 50-sidigt funktionsprogram. Referensgrupper från olika yrken har lämnat synpunkter. Från att ha listat funktioner, bedömt flöden, räknat på ytor och bollat med de tre arkitekterna är man nu framme vid en i stort sett färdig ritning. Detaljer återstår, som färgsättning.
– Vi har gjort studiebesök på flera skolor, bland annat i Huddinge där man redan för åtta år sedan byggde nytt som passivhus, berättar fastighetschef Viktor Broomé.
Mikael Dahlqvist, Sofie Ekvall, Kristoffer Gustafsson, Viktor Broomé och Caroline Andersson sitter alla i projektgruppen för den nya skolan som man hoppas kunna börja bygga nästa vår.
För några veckor sedan blev det debatt när den politiska oppositionen menade att energibesparande passivhus står i konflikt med att få in dagsljus i lokalerna. Men i projektgruppen anser man att planeringen redan från början sett till att utesluta den motsättningen.
– Det är egentligen inget val idag, vi måste bygga energieffektivt. Några av grupprummen har indirekt dagsljus, men det har inget med energiprestandan att göra, menar Viktor Broomé.
Passivhus innebär lite tjockare väggar, mer isolering och bättre isoleringsfönster.
Huskroppen byggs som ett L där varje årskurs F-6 får en hemvist med plats för tre paralleller och egen entré, tre på bottenplan och fyra på övre plan. Visterna kommer att få namn, troligen med naturtema. I mitten finns en central del med matsal, kök och slöjd. På övervåningen ligger bibliotek, elevhälsa och vissa specialsalar, hemkunskap, bild och NO-sal, det senare är inget som krävs på den nivån.
Plan två. Centrala delen (t v) med bland annat bibliotek, skolkök och gradängen i mitten. Den gula delen innehåller två av de sju hemvisterna för var sin årskurs, med tre klassrum och flera grupprum. Var och en har egen entré från skolgården.
– Vi har kommit fram med idéer om hur vi jobbar, hur fritids, måltider, undervisning ska fungera. Och hur det blir före och efter skoldagen. Allt måste funka ihop, och skapa trygghet både i varje hemvist och på hela skolan, säger Caroline Andersson som är verksamhetschef för grundskola.
Skolan blir ensam i kommunen om att ha en central gradäng, en flack trappa med breda steg som kan användas till att hänga i, eller till samlingar. Alla klasser får inte plats där, större samlingar blir i idrottshallen, eller i matsalen som tar 210 ätande.
– Jag tycker att det i skolor ofta saknas att kunna samlas i större grupper, säger Caroline Andersson.
Även utemiljön är präglad av pedagogik och trygghet. Men här finns även utrymme för äventyr och lek.
Elever i trean på Vasaskolan fick ha synpunkter på den blivande skolgården. De gillade "pelarsalen" med de höga tallarna. Här kan man ligga på rygg i mossan och titta upp, tyckte de.
Elever i trean på Vasaskolan bjöds in till den blivande skolgården och fick framföra önskemål. De gillade "pelarsalen" med de höga tallarna. Här kan man ligga på rygg i mossan och titta upp, tyckte de.
– Mycket av planeringen är grundad i elevernas workshop. Utemiljön har fyra delar efter naturens förutsättningar, säger projektledaren Kristoffer Andersson.
Framför skolan är det en angöringsyta för gående, cyklande, buss- eller bilåkande. Innanför skolhuset blir det en hårdgjord skolgård med bollplaner, sittytor och gungor.
Flygvy mot skoltomten från Måndalens förskola. Det nya området Sjunningsfält och bakom det syns det slybeväxta hygget där skolan planeras att byggas.
– Det är den trygga miljön. Sedan har vi den mer aktiva delen, den lite mer vilda, med täta buskage med gångar. Det är en miljö som eleverna gillade när de var här. Pelarsalen är ett område som blir som det är i dag, med lite tillägg av trall, spång, bygg- och balanslek. Det blir en stor variation på skolgården, säger Kristoffer Gustafsson.
Vad ska då skolan heta? Det är inte bestämt än. Just nu har den arbetsnamnet "Eldslösaskolan", men det kan ändras. Kommunikatörerna Sofia Ekvall och Jenny Ristorp ska utreda hur man ska gå tillväga.
– Vi vill involvera barnen, men hur vet vi inte än, säger Sofia Ekvall.
Så här kan en gradäng se ut, med en vanlig trappa i högerkanten.