Det berättar Karl-Johan Sjödin, verksamhetschef för grundskolan i Mjölby kommun.
De särskilda smågrupperna är i regel inte avsedda för de allra yngsta skolbarnen. I lägre åldrar arbetar skolan mer med integrering.
– Enligt skollagen ska vi ta hänsyn till alla elevers behov, säger Karl-Johan Sjödin, och det kan ske på olika sätt. Vi har en resursenhet som stödjer alla skolor i elevhälsoarbetet.
Hur kan stödet se ut?
– Vi arbetar främst med att anpassa undervisningen i klassrummet men vi kan också tillsätta en resurs, alltså en person som jobbar med en specifik elev. Vi kan också använda särskilda undervisningsgrupper för de elever som behöver en annan miljö.
De är alltså till främst för barn från årskurs fyra och jobbar nästan alltid avskilda från den övriga verksamheten. I Mjölby tätort finns de på Prästgårdsliden och i gamla tingshuset. Där har det dock varit paus i intagningen det senaste året. Tanken är att minska grupperna genom naturlig utfasning när eleverna går över till gymnasieskolan. Tanken är att bara en av lokalerna ska bli kvar.
– Varje skolområde ska sedan ansvara för sina egna grupper och det är rektorerna som tar ansvar för det, säger Karl-Johan Sjödin.
Men just nu har Mjölbyskolorna väldigt ont om lokaler? Var ska det finnas plats för särskilda smågrupper?
– Ja, just nu är det trångt i våra lokaler i tätorten och diskussionerna om hur det ska lösas pågår för fullt. Under tiden som det är paus i intagningen till de centrala grupperna har vi samarbete med grannkommunerna, till exempel Linköping, och då ordnar vi skolskjuts.
– Men vi tar inte bort den centrala lösningen helt. Rektorerna kan, vid behov, besluta om att placera elever där.
Hur ser stödet ut för de allra yngsta? Sådana som Alva?
– Enligt skollagen ska vi ta hänsyn till alla elevers behov och resursenheten stödjer alla skolor i elevhälsoarbetet. Är det svårt att skapa en fungerande situation på skolan, så hjälps vi åt.