Viktiga lärdomar efter vattenläckan

Det var sent på kvällen den 26 april som drifttekniker på kommunens VA-avdelning upptäckte att vattennivån i vattentornet sjönk snabbt. Att det var en huvudvattenledning som brustit framgick klart av det snabba förloppet. Man hittade snart läckan söder om vattenverket i Högbymon och stängde av ledningen. En alternativ ledning finns mellan vattenverket och tornet men den har betydligt lägre kapacitet. Tornet fylldes sakta men när kommuninnevånarna satte på kaffebryggarna och ställde sig i duschen vid sextiden på morgonen den 27 april sjönk nivån och vattenbrist hotade.

– Vi gick ut i radio och manade till sparsamhet med vatten, men sådana besked kan leda till att förbrukningen ökar temporärt. En del fyller upp ett förråd för att inte bli helt utan vatten, säger AnnKristin Rådberg, chef på service- och teknikförvaltningen.

Chefer inom service- och teknikförvaltningen har gått utbildning och har haft flera övningar i krisledning. Det finns färdiga instruktioner för hur man ska agera vid olika scenarier.

– Vi har övat så många gånger så det kändes inte ovant när det nu blev skarpt läge, säger AnnKristin Rådberg.

Klockan 13 träffades en krisgrupp med representanter från de tekniska verksamheterna och en av kommunens säkerhetssamordnare. Ungefär samtidigt kom beskedet att läckan var lagad och att vattnet släpptes på, vilket bara ledde till en ny läcka strax intill.

– Troligen fanns det sprickor som inte hade upptäckts, menar VA-chefen Leif Andersson.

Därmed var det ett allvarligt krisläge. Inom ett par timmar skulle det vara tomt i vattentornet. Nödvatten kördes ut till olika punkter i kommunen, man diskuterade att stänga av vattnet i vissa stadsdelar inför nästa topp i förbrukningen, när folk kommer hem från skolor och arbeten.

Ett nytt krismöte bokades in med en större grupp för att fördela arbetsuppgifterna.

– Det blev första gången vi använde oss av Facebook för att sprida krisinformation, berättar AnnKristin Rådberg.

Man insåg snart det sociala mediets potential. Efter att först bara ha gått ut med uppmaningen att spara på vattnet, som fick ett stort antal ”gilla” av kommuninnevånare och kommentarer av typen ”Då slipper jag diska i dag”, kunde man fortsätta med att även inhämta information.

Frågan ”Har du vatten?” gav kunskap om vilka delar av stan som var mest drabbade, något som inte helt stämde med kommunens bild av krisläget.

– Vi är inte vana vid att få så mycket beröm. På Facebook fick vi många positiva kommentarer som ’Bra jobbat, kommunen!’, säger Ann­Kristin Rådberg.

Att man kan dra nytta av sociala medier vid en kris är bara en av många lärdomar att dra. Nu har kommunen anlitat en extern konsult för att få fler synpunkter på hur man skötte krisarbetet.

– Det är bra att få en genomlysning av en oberoende instans, menar AnnKristin­ Rådberg och berättar att konsulten även är inblandad i utbildning i krisberedskap för chefer och driftspersonal efter utvärderingen.

Andra saker som man diskuterat efter läckan är att mer kontinuerligt, och även nattetid, uppdatera hem­sidan. Att Lundbybadet kanske skulle ha stängts snabbare vid en hotande vattenbrist är en annan lärdom, liksom strategin för precis när man ska gå ut med uppmaningar om sparsamhet – så att de inte får motsatt effekt.

Det har varit många läckor på sistone. Kan ledningsnätet förbättras?

– Jag tycker inte att man kan säga att det varit så många. Vi har haft flera mindre läckor vid och kring Birgitta­gatan i Lundby. De kan ha flera orsaker men vi kanske måste byta den ledningen helt, säger Leif Andersson.

Att helt bygga bort risken för vattenläckor går nog inte, men däremot kan man skapa en effektiv beredskap för sådana händelser.