Sedan oktober är Anna-Lena Sörenson ny ordförande i tekniska nämnden. En tung nämnd som hanterar frågor om infrastruktur, vatten, avlopp och fastigheter.

– Förvaltningen har duktiga tjänstemän och jag har trevliga politiska kamrater. Det här känns viktigt och roligt, säger Anna-Lena Sörenson.

Uppdraget som tekniska nämndens chef tillföll henne under tragiska omständigheter. I augusti avled nämndens tidigare ordförande Pelle Gustafsson (S). Anna-Lena Sörenson fick förfrågan om att ta över uppdraget.

Artikelbild

Anna-Lena Sörenson börjar känna sig hemma i Mjölby. En av platserna hon gillar i centrum är Stora torget.

Efter att i fem år haft fritidshus i Västra Harg hade Sörenson då byggt ett permanentboende i samma område och blivit Mjölbybo, efter att ha levt större delen av sitt liv i Linköping.

Anna-Lena Sörenson var 2010-2018 riksdagsledamot på östgötabänken och har haft politiska uppdrag som vice ordförande i socialutskottet och i utrikesutskottet, försvarsutskottet, arbetsmarknadsutskottet, i EU-nämnden och konstitutionsutskottet. Hon är utbildad gymnasielärare och undervisade i tjugo år innan hon blev heltidspolitiker. Hon har varit involverad i Östergötlands sjukvårdspolitik som landstingsråd och är fortsatt en del av revisionen för Region Östergötland.

När hon bestämde sig för att inte kandidera till riksdagen inför årets val hade Anna-Lena Sörenson tänkt sig att vara mer ledig.

– Men det är svårt att säga nej när man får frågor om uppdrag som verkar skojiga. Och det är också smickrande att man får frågan, säger hon.

Artikelbild

Som ny ordförande i tekniska nämnden har hon hunnit med två sammanträden, det tredje äger rum den här veckan. Liksom Sörenson själv har allt fler människor de senaste åren lockats att flytta till Mjölby och den ökade tillväxten med nya invånare och växande näringsliv är en tillgång som samtidigt ställer ökade krav på den nämnd Anna-Lena Sörenson ska leda.

– Det är utmaningar för infrastrukturen, vatten, avlopp, fastigheter. Sånt som är en kommuns basuppgifter, mycket viktiga för att allt ska fungera för människor som bor här, säger hon.

Man kan säga att Sörenson nu är tillbaka där hon började; hennes första politiska uppdrag var en plats i dåvarande gatunämnden i Linköpings kommun, och sedan satt hon även i tekniska nämnden där.

Var kan man påverka mest politiskt, som ledamot i riksdagen eller som kommunpolitiker?

– Som kommunpolitiker, säger Anna-Lena Sörenson utan att tveka.

Men även kommuninvånarna har möjlighet att påverka, understryker hon. Hon tycker att Mjölby kommun är bra på att fånga upp medborgares åsikter, bland annat genom samråd inför beslut och möjligheten att lämna medborgarförslag. Anna-Lena Sörenson funderar över hur medborgares synpunkter skulle kunna tas tillvara på ett ännu bättre sätt.

– Jag tror att den offentliga verksamheten över huvud taget kan bli bättre på att ta till vara på folks engagemang, säger hon.

Som politiker är Anna-Lena Sörenson en ledare som inte vill lägga sig i professionernas sätt att utföra det arbete som hon beslutar om. Så beskriver hon saken själv. Hon berättar om tiden som landstingsråd då det kunde hända att patienter ringde henne med önskan om att hon skulle ingripa i doktorers sätt att arbeta. Sådant la hon sig inte i, däremot tog hon intryck av det som människor sa.

– Politikens uppgift är att styra vad som ska göras, sätta upp mål. Sedan blir det professionernas uppgift att bestämma hur man ska nå målen, säger hon.