Järnåldersboplatsen vid gamla Hulje by var jättestor. I rondellen där riksväg 50 kommer ut fanns en ännu äldre boplats, från stenåldern. En bäck flöt rakt genom sänkan förr, och längs den har en offerplats hittats. Gravar finns både här och var i område och Östergötlands största skålgropsområde ligger vid dungen bortom åkern.

Massor med historia, och allt det här vet arkeologerna redan om.

Det är därför de gräver här nu, intill de gamla fyndområdena. Massvis med provschakt tas upp över ett jätteområde, 20 hektar stort. Här finns det goda chanser att göra fynd.

Artikelbild

| Hulje östergård ligger mitt i det stora området med sökschakt.

– Ja, det är förstås sannolikt, eftersom det finns så mycket fornlämningar alldeles i närheten, säger grävledaren Maria Pettersson mycket entusiastiskt.

Och hon har ju rätt. Redan efter några dagars bortskalande av åkerjorden har bevisen på att forntidens människor bodde här, odlade sina åkrar, lagade sin mat och tillverkade redskap.

Just idag har en stor tydlig eldstad, med träkol och stenar, grävts fram av Börje Pettersson som sköter grävskopan och Marita Sjölin som är arkeolog och gräver med lite mindre redskap.

– Helt klart tecken på en boplats, säger hon. På ett annat ställe har vi hittat bearbetad kvarts som visar att invånarna gjorde stenredskap. Här bodde nog människor för 6 000 år sedan åtminstone.

Artikelbild

Det är kommunen som äger marken och som ska upplåta plats till nya verksamheter.

– Ja, Viringe är i stort sett fullt, säger Ketil Kindestam som är exploateringsingenjör. Här blir plats för olika verksamheter, som mindre industrier. Läget mot E4 är mycket bra. Vi har några som är intresserade.

Artikelbild

| Träkol och stenar, rester av eldstaden från järnåldern.

Han vill dock inte avslöja vilka, eftersom inga avtal är undertecknade.

– Nej. Nu ska de arkeologiska undersökningarna genomföras och planarbetet fortsätta. Om något år kan vi börja exploatera här på allvar.

Artikelbild

| Kartan utgår från 1700-talets åkrar. Kända fornlämningar har ritats in ovanpå.

För arkeologernas del återstår tre-fyra veckor av utredningsgrävningar i området.

– Nu tar vi upp provschakt för att se om det alls finns fornlämningar, säger Maria Pettersson. Nästa steg är förundersökningar av vissa ytor, då vi ser om det finns fynd som krukskärvor och djurben. Då tar vi också prover för säkrare datering.

Artikelbild

| I dungen bortom åkern finns Östergötlands största skålgropsområde.

Hon visar en karta med 1700-talets åkrar med kända fornlämningar inritade ovanpå.

– Vi letar ju inte på måfå, säger hon, förarbetet är gediget. Jag tror att det finns mycket mer att hitta här.