Det är lite damm i luften när man gläntar på dörren till Qvintus verkstad straxt utanför Borensberg. Och det är kanske inte så konstigt, här har Qvintus Ån Brusefeldt skapat en riktig blysläde ihop med en av världens främsta bilbyggare inom custom genre. 

Vad är det för bil du har rullat ut ur garagemörkret nu?

–Ja om jag ska dra en lång historia lite kort så är det så att när jag var liten så byggde min pappa en modellbil av en Cheva -49 coupe. Han gjorde om den på ungefär det här sättet. Bilen fastnade i minnet så jag har kollat efter ett sånt här objekt i flera år. Så det är alltså en Chevrolet -49 med mina egna modifieringar.

Men en sån här gammal bil är väl inte så lätt att hitta och den kostar väl en slant?

–Antalet objekt är så klart begränsat men det är inte jättedyrt jämfört med vad många betalar för en vanlig bil, säger Qvintus. 

Så vanliga bilar är inget för dig då?

–Nej, det skulle jag nog inte påstå, eller de kan nog gå med en vanlig bil. Men jag har väldigt svårt att låta bli att inte bygga om dem lite.

Så det här är inte första bilen du bygger om?

– Nej, det är nog det tredje eller fjärde större projektet jag ger mig på. När man får se en bil med schyssta former, men man ser att det finns lite att förbättra, då är det svårt att låta bli säger Qvintus och flinar.

I det här projektet har du alltså haft hjälp av en kille som är ganska rutinerad bilbyggare?

–Ja, rutinerad är nog det minsta man kan säga, han heter Gene Winfield född och uppvuxen i Springfield, Missouri, USA och är 92 år gammal. Han har byggt custombilar sedan 1940-talet.

Hur kom du i kontakt med Gene?

–Sommaren 2018 så var jag uppe på Power Meet i Västerås som är en jättestor jänkebilsträff. Där pratade  jag med några grabbar som anordnar en stor bilträff i Finland för custombilar. Temat för 2019 skulle vara Chevroletbilar. Jag nämnde väl att jag hade köpt min bil och planerade att sänka taket på den, choppa (sänka) karossen och förlänga bakskärmarna. Finnarna tyckte att jag skulle ta med mig bilen över till träffen och det lät ju kul. Ett par månader senare så ringde de och frågade om jag ville bygga om bilen på träffen ihop med Gene.

Hur var känslan när du fick det samtalet?

–Jag kunde inte tro att det var sant. Gene har ju varit en idol sen jag var liten, att få chansen att bygga bil ihop med honom kändes helt overkligt.

Men om han är 92 år så kommer han mest med tips om hur själva kapandet och svetsandet ska göras?

–Verkligen inte. Träffen i Finland är två dagar och när vi kom dit så berättade Gene att om vi skulle hinna så gällde det att ligga i och få bitarna på rätt plats på första försöket.

Gick allt som planerat då?

–Första dagen gick i världens tempo, arrangörerna hade mycket noga berättat att varje hel timme skulle det vara tyst för då meddelade speakern ifrån en scen intill och olika band skulle spela. Varenda gång det närmade sig hel timme så stod Gene med vinkelslipen i högsta hugg och väsnades. Och han kom undan med det, antagligen mest för att han nog inte hörde dem så bra, säger Qvintus och skrattar. 

Men om ni kapade och grejade stod ni i en annan hall än utställningsbilarna? 

– Det borde vi verkligen gjort, tanken var nog att vi skulle kapa och spela betydligt mindre, men Gene körde på. När han slipade rent för att kapa i taket så var det en del spackel på karossen, det rök ordentligt. Precis bredvid oss stod EB Cadillac cab, säkert värd nån miljon, han som fixade med den var inte så nöjd på gamlingen med vinkelslipen.

Med det tempot låg ni väl bra till inför dag två?

– Så kändes det absolut, ända tills kvällen, då var Gene uppe på scenen och berättade en del om sina tidigare jobb. På vägen ner snubblade han på en kabel och trillade av scenen, han slog sig så illa att det blev en sjukhusvistelse.

Inget allvarligt får man hoppas?

– Nej då, han var på benen efter ett par dagar. Men dag två stod jag där själv på morgonen, eller inte helt själv. Ett par gamla kompisar till pappa Jan Friberg och Lennart Zackariasson fanns på plats så de hoppade in och hjälpte mig med bilen så att vi kunde få ihop den så pass att jag kunde köra den hem efter träffen.

Känns det som att du är klar med bilen nu då?

– Absolut inte, en sån här bil blir nog aldrig klar, men jag ska göra klart karossmodifieringarna först, sen blir det lite ombyggnationer invändigt, montering av luftfjädring och ja det är nog några timmar kvar innan den känns färdig.