Brunnsborrarföretagen och installatörerna av själva pumpanläggningarna har glada dagar. I var och varannan villaträdgård dunkarna borrarna sig hundratals meter ner i marken efter den aldrig sinande värmekällan.
Men inte bara enfamiljsbostäder drar nytta av värmen. Även fler och fler flerfamiljshus och mera institutionella byggnader byter till bergvärme. Missionskyrkan i Motala hör till exempel till dem som valt detta energialternativ.
-- Ja, det är mycket jobb i Motala. Förutom oss två har vi ett annat lag som borrar i Nykyrka just nu, konstaterar Johan Antonson och Sonny Axelhed från Finspångs brunnsborrning.
Vi träffar paret intill ett flerfamiljshus på Pilgatan där det går åt tre närmare 200 meter djupa hål för att nå och samla upp den bergvärme som behövs för att driva den kommande värmepumpen till huset.
Hur djupt man måste borra totalt varierar från plats till plats. Först gäller det att tränga genom alla lösa jordlager innan man når själva berget. Då vidtar borrningen i det så kallade aktiva djupet, där själva värmen finns. Ju högre energieffekt man vill uppnå, desto mer djup krävs.
Uppvärmningskostnaderna per år blir betydligt lägre än vid olje- eller elburen värme. Även alternativ som fjärrvärme och pellets är dyrare än något värmepumpsystem sett till enbart förbrukningskostnaden.
-- Men själva installationen kostar ju också och måste slås ut på priset för värmen. Och bland pumpalternativen är bergvärmen dyr att skaffa med tanke på de enorma borrdjupen. Det kan var 30--40 meter ner till berget och därefter behövs ytterligare minst 60--170 meters borrning. Så för att det ska bli riktigt intressant bör värmeförbrukningen också vara rätt hög, helst över 20 000 kilowattimmar.
Det säger Jenny Larsson, energirådgivare för Motala, Vadstena, Ödeshögs, Boxholms och Finspångs kommuner.
-- Vid byte från eluppvärmning till bergvärme tjänas investeringen in på åtta år och vid byte från oljepanna på fem--sex år. Om det inte är lån och räntor inblandade i betalningen. Men många väljer att betala installationen kontant. De ser det som en insättning på bank, säger hon.
Det är dock inte bara att beställa installation hur som helst. En övergång till ytjord- eller bergvärme kräver tillstånd från den lokala miljö- och hälsoskyddsmyndigheten.
Här tittar man på vilka köldmedia som används och var det ska borras.
Enligt direktiv från statens geologiska undersökningar får inte borrhålen ligga för nära varandra, inte närmare än 20 meter, då de kan ta ut varandra värmemässigt.
-- Av alla ansökningar som kommit (se faktaruta, vår anm) har vi hittills inte avslagit någon. Vid oklarheter har vi kommit överens. När det gäller köldmediet är vi observanta på risken för spridning i marken. Vi vill inte att borrhållen placeras närmare än 30 meter från drickvattenbrunnar, säger handläggande miljöskyddsinspektör Jenny Wahll.
En årsförbrukning elvärme för en större villa kostar cirka 25 000 kronor.
Motsvarande mängd värme via en oljeburen panna av äldre slag och med reducerad verkningsgrad kostar runt 33 500 kronor.
Bergvärmen sänker kostnaden till 10 000 kronor.
2000: 6
2001: 33
2002: 68
2003: 114
2004: 221
I Vadstena noteras för tillfället en ansökan per vecka. År 2003 inkom 70 ansökningar och 2004 100 stycken.