– Jag har haft det här på känn en längre tid, det är för lite efterfrågan. Det går inte att driva en verksamhet med en klapp på axeln att "du är bra". Det betalar inga räkningar, säger Anders.
Samtidigt visar han inga tecken på att vara ledsen.
– Man får köpa läget och gör man det hyggligt positivt, då går det lättare, fortsätter han.
Anders kommer ursprungligen från Stockholm men flyttade till Motala via Borås 1982. Han beskriver sig själv som en diversearbetare i grunden som hunnit med att jobba både inom industrin och som vaktmästare, buss- och taxichaufför. 1993 anställdes han som assistent till fotograf Leif O Pehrson, där han från grunden fick lära sig yrket.
– Det var ingen dålig skola. Han vet vad han håller på med, säger Anders om sin läromästare.
År 2000 flyttade Anders och Leif från Liverpoolsgatan till Poppelgatan, till ett kvarter som haft verksamma fotografer sedan 1940-talet.
Anders berättar om hur de som frilansfotografer under flera år hade haft stora uppdragsgivare inom reklamindustrin, bland annat Svenska hem. Men plötsligt en dag valde företaget att anlita en annan reklambyrå.
– Sex månaders heltidsarbete försvann för oss under ett 14 sekunder långt samtal.
2001 köpte han ut Leif och fortsatte driva ateljén på egen hand. Men att jobba som frilansfotograf har aldrig varit lätt.
– Inget gör sig självt, säger Anders som gjort sig känd lokalt för såväl porträttfotograferingar som fotografering av nyfödda bebisar till tidningars familjesidor.
Det roligaste med jobbet tycker han har varit variationen, olika tänk och idéer.
– Jag kunde till och med få en beställning på en förstoring av ett ID-kort, för att kunden blev nöjd med bilden. Det är inte ofta polisen lyckas med det, säger Anders och drar på munnen.
För sedan 2005 är det hos polismyndigheten dessa kort tas. Förutom den konkurrensen, brottas frilansfotografer också med ett förändrat bildsamhälle där hotet är lättillgängligheten av bilder.
I höst fyller Anders 60, men han kommer att fortsätta erbjuda sina tjänster som fotograf.
– Jag har ett stort arkiv och kan fortfarande göra efterbeställningar och förstoringar.
Likaså tänker han sig nya uppdrag, ute på fältet mot en ny kundgrupp.
Sedan i våras jobbar han också extra åt Blåklintsbuss och han har fler krokar ute.
– Jag har jobbat som fotograf i så många år så det kanske ändå var dags att prova på något annat. Jag är pigg på helt andra branscher, där finns ingen begränsning.