En översiktsplan är ett dokument som kommuner är skyldig att ha och där anges riktlinjer för hur, var och på vilket sätt som staden och kommunen ska växa. Motalas nu gällande ÖP är från 2006. 2016 togs beslut att den skulle göras om. Processen tar ett antal år, men nu finns ett arbetsmaterial som politiker och tjänstemän vill att Motalaborna säger sitt om.
– 2017 hölls ett antal stora medborgardialoger som gav fingervisningar som vi jobbat utifrån. Den ena handlade om att bekräfta att människor vill bo vid vatten. Man kom också fram till att man vill ha en sparsam exploatering i värdefull natur och förtäta gamla industriområden där det går, säger Lena Petersson Forsberg som lett arbetet.
Dialogerna pekade även på vikten av att bevara Motalas naturvärden och pekade förutom centralorten och Borensberg ut sju orter som skulle ses som prioriterade; Fornåsa, Godegård, Klockrike, Österstad, Fågelsta, Tjällmo och Nykyrka.
– Där ska man särskilt titta på markanvändning, planer för nybyggnation, tänkbara cykelleder och service som laddstationen för elbilar, säger utvecklingsstrateg Anders Bengtson.
Hur tänker man kring övriga landsbygden, vad ser ni för utveckling på platser som Korskrog, Bona och Karlsby?
– Översiktsplanen ser den övriga landsbygden också. Man ska ha en frikostig inställning till nybyggnation och vara positiv till privata initiativ. Men frågor om kommunalt vatten och avlopp får särskilt beaktas, säger Lena Petersson Forsberg.
Den nya översiktsplanen utgår från att Motala växer till runt 50 000 invånare. Då räknar man med större etableringar, men inte nödvändigtvis just Lalandia. Syftet med planen är att peka ut områden där Motala kan växa och göra det med god marginal oavsett etableringar.
– Sedan behöver man stämma av läget varje mandatperiod och se hur kommunen utvecklats och om man behöver korrigera ÖP:n, säger Lena Petersson Forsberg.
Att göra förändringar allt eftersom ska bli enklare. Den nya planen ska nämligen vara helt digital, som ett klickbart dokument med kartor och illustrationer tillgänglig på kommunens hemsida.
– Det ligger i tiden att vara digital och lagstiftningen vill också ha det så. Men det har varit ett väldigt stort jobb eftersom allt underlag då också måste vara digitalt, säger Lena Petersson Forsberg.
Planen ska ut på samråd, hur ska ni få in synpunkter från Motalabor som inte är digitala?
– Vi kommer att ha möten där människor kan komma och träffa oss och få hjälp att titta på planen och vi hoppas få hjälp av biblioteken, säger Petersson Forsberg.
I dokumentet framkommer viljeinriktningar på vilka områden som kan vara lämpliga att exploatera för verksamheter eller var nya bostadsområden skulle kunna ligga.
– Översiktsplanen ska inte vara detaljerad, den ska mer se helheter och stora drag, säger Lena Petersson Forsberg.
Utifrån vilka områden som pekas ut för etablering kan kommunen eller intressenter sedan välja var man ska gå vidare, vilka platser som ska utredas djupare i detaljplaneprogram och detaljplaner.
I samband med Lalandiaplanerna fick ni kritik för att ni går emot den nuvarande ÖP:n. Hur bindande är dokumentet?
– Det är inte juridiskt bindande utan vägledande. Men det är där som politiker, tjänstemän och allmänhet renas om hur man ser på utvecklingen, säger Lena Petersson Forsberg.
Nu ska ÖP:n ut på samråd, vilken tyngd har medborgarnas åsikter?
– Det finns alltid viktiga kunskaper som vi behöver få till oss och vi räknar med att få in kunskaper som våra tjänstemän omöjligen skulle kunna känna till, säger Petersson Forsberg.
Samtidigt ser hon också svårigheter för enskilda medborgare att zooma ut och försöka se på kommunen med ett helhetsperspektiv. Det är lätt att synpunkterna mer handlar om att man exempelvis inte vill ha en parkering utanför den egna tomten.
– Vi försöker att ta så mycket hänsyn vi kan och sätta synpunkterna i ett bredare perspektiv, säger hon.
I planen föreslår tjänstemännen områden som skulle kunna förtätas, förändras eller exploateras. Ett sådant område är Holmsområdet som man anser skulle kunna utredas för att utvecklas vad gäller bostäder.
– Det är något som man skulle kunna titta vidare på i en detaljplan eller program, säger Lena Petersson Forsberg.
Ett annat område där man tänker sig att staden kan växa är Bråstorp. Där pågår redan i dag planläggning för ytterligare bostäder, men här ser man en vidare exploateringspotential ända upp mot Kolmetorpsvägen.
– Det är en möjlighet som vi ser i perspektivet 2040, men det sker i så fall etappvis inifrån och ut. Men exakt hur mycket som kan exploateras i slutänden vet vi inte i dag. Man tänker att kanske 50 procent av förslagen i ÖP kan bli av i verkligheten, säger Lena Petersson Forsberg.
En annan möjlighet som lyfts fram i planen är att Motala kan växa mot Borensberg när riksväg 34 byggs om. Här kommer också önskemålet om vattennära boende in.
– Vi ser det som ett utvecklingsområde att titta på boende längs Borensstranden, men det är något som måste ses över utifrån strandskydd och va-frågor. Vi tror att man skulle kunna bygga ut vissa delar där, men det är inte helt enkelt, säger hon.
I planen ska det också pekas ut var nya verksamhetsetableringar kan ske. Norrsten är ett område som man ser en utvecklingspotential i eftersom där redan finns infrastruktur. Ett annat område som kan växa är Bergsätters industriområde.
En fråga som lyfts i dokumentet är i vilken mån man ska ta bördig jordbruksmark i anspråk för exploatering. Med klimatkrisen och en ökad befolkning har det blivit en högaktuell internationell fråga.
– Vi vill att man ska värdera och inventera den jordbruksmark som finns så att man, om man vill ta den i anspråk gör det på ett genomtänkt sätt. Men ser man till de mindre orterna så finns ofta inga andra markalternativ än jordbruksmark, säger Lena Petersson Forsberg.
En annan aktuell fråga handlar om exploatering längs Vättern. Sjönära boende i attraktiva lägen är lockande, men samtidigt är reglerna hårda vad gäller strandskyddet och länsstyrelsen har en restriktiv hållning.
– Vi tittar på en del så kallade LIS-områden (landsbygdsutveckling i sjönära lägen), men det är en balansgång och ingen enkel fråga, säger Lena Petersson Forsberg.
I september väntas kommunstyrelsen besluta om att planen ska ut på samråd. Sedan har Motalaborna nio veckor på sig att tänka till. Förhoppningen är att ÖP:n ska vara slutligt beslutad i fullmäktige i slutet av nästa år.