Hur ser du att de trivs?
– Det märks på att de är så tysta och lugna. Det här gillar de, trots att allt är nytt och ovant.
En av korna, som hade anlänt tidigare, protesterar dock högljutt, vilket nog inte har med den nya miljön att göra, utan beror på att hon just har skiljts från sin kalv.
– Jobbigt för henne, men det måste ju ske förr eller senare.
Simons pappa Roger konstaterar att livet för en ko kan ha vissa likheter med livet för en människa.
Den gamla ladugården hade alltså tjänat ut, och nu hade man byggt en ny – slutbesiktningen ägde rum just dagen före intervjun. Och det är egentligen byggnaden som är anledningen till vårt besök. Den är – om inte unik - så ändå något ovanlig. Simon och hans familj har nämligen valt att inte smälla upp en vanlig stålhall, utan byggt stomme, väggar och takstolar är av trä.
Byggnaden är stor, nästan 2 000 kvadratmeter. Totalt ska den kunna rymma 250 nötdjur, men riktigt så långt siktar man inte, kanske uppemot 230 så småningom, och då handlar det om köttdjur. På gården, som ligger strax söder om Tjällmo, odlas också ärtor och annat spannmål.
Men varför valde ni trä till den nya hallen, det blir väl dyrare?
– Vi gillar trä, och vi har egen skog. Fast nu beställde vi en byggsats från en leverantör inte så långt borta, så det blev en slags IKEA-variant, säger Simon.
Roger har varit aktiv och med i hela bygget.
– Och vi var extra noga med att det skulle vara svenskt trä.
Inredningen däremot är mestadels stål, men också den är producerad i närområdet. De vill nämligen gärna gynna lokala leverantörer.
Men trä är väl ett dyrt material att bygga i?
– Nej, det blir faktiskt litet billigare, och det beror på att takkonstruktionen är enklare och hela hallen kan bli litet lägre, förklarar Roger
Och Simons hustru Malin påpekar att man också får en tystare hall.
– Sen blir det förstås en litet högre underhållskostnad med målning och så.
Apropå målning berättar man att en vän till familjen har penselmålat hela den 108 meter långa ytterväggen med rödfärg.
Projektet startade i april och familjen har arbetat intensivt. Simon har bara varit ledig 24 timmar under den perioden.
Korna då – huvudpersonerna? Vi fick ingen intervju, delvis beroende på att många var rätt misstänksamma mot reportern, medan andra var fullt upptagna med sin lunch. Därmed litar vi på Simons bedömning att lugnet tyder på att också djuren var nöjda.