– Hade någon sagt när vi som 18-åringar sprang runt med våra kassettband i London: "ta´t lugnt, när ni är flintskalliga och 53, då kommer ni få spela på Viper Room". Då hade vi bara garvat, säger Björn.
Han har lite svårt att ta in att han och ungdomskompisen, som han lärde känna på Saabs industriskola som 16-åring, inom kort ska spela på en plats där flera av världens främsta artister uppträtt. Att de dessutom kommer att vara huvudattraktionen, med tre förband innan, gör inte saken sämre.
– Jag är inte nervös än, men kommer nog darra lite på manschetten, säger Björn som spelar gitarr och sjunger.
Efter att kompisarna spelat ihop i cirka sju år, under 1980-talet, kom livet emellan, förklarar han. Men förra julen möttes de igen och Mats, som spelar bas, hade då skrivit några låtar som han ville att de skulle prova att köra ihop. Allt klickade. Björn, Mats och en trummaskin, till en början.
– Det var underbart. Musikaliskt har det alltid varit han och jag, säger Björn.
Några av låtarna spelades in, rakt av i replokalen, och skickades sedan iväg till en Motalakille som är bosatt i Los Angeles.
– Helt plötsligt frågade han om vi ville ha en spelning och sade: "det ni gör är skitbra".
Björn säger att han inte riktigt trodde på erbjudandet först, men när sedan en återkoppling med föreslaget datum kom, insåg han att det var allvar.
I september i år lyckades Bürner också hitta en trummis i Janne Andersson. Men med så kort varsel till resan kommer han inte att följa med till USA utan det blir en amerikansk trummis som ska spela tillsammans med Björn och Mats.
– Vi hoppas kunna få fram vår musik som är stenhård rock´n roll, säger Björn.
Husgudarna Motörhead inspirerar fortfarande killarna som nu efter 30 år gör comeback, i inte så blygsamt format.
– Det är som en askungesaga, säger Björn.