Håkan Benjaminsson arbetar med parterapi i Motala och Vadstena. Paren som kommer till honom har dock bekymmer som är svårare än strumpor som inte hamnar i tvättkorgen eller sura miner.
– Alla försöker så länge de kan själva och så ska det ju vara. När jag träffar paren har en eller båda ifrågasatt relationen och hamnat i ett krisläge.
Har man väl börjat ifrågasätta om man ska leva som ett par fortsättningsvis kanske man i ännu högre grad retar sig på den andre?
– När jag träffar paren frågar jag ibland vad det är de irriterar sig på hos varandra. De kanske har bitit ihop länge och med tiden minskar toleransen för ovanor och frågan man till slut ställer sig är: Vill jag stanna kvar i detta? Vad kan jag stå ut med och acceptera?
Han/hon kan uppleva att den andre är tjatig medan partnern tycker att han/hon inte lyssnar.
– Alla reagerar olika. Det är viktigt med förtroende och att föra en dialog.
Hur ska man ta upp och prata om saker man retar sig över?
– Det bästa är att inte ta upp frågan när känslorna svallar för då kan den andre känna sig angripen och hamnar i en försvarsställning. Det är bra att använda sig av ett JAG-budskap, som: Jag skulle bli tacksam om du gjorde si eller så. Då ökar möjligheten för den andre att respektera önskan. Har man förtroende för varandra går mycket att lösa.