För många IG bland Motalas nior

I oktober 2009 presenterade Skolinspektionen en omfattande kommungranskning av Motalas alla skolor och bildningsverksamheter. Det stora problemet som då lyftes fram var den låga kunskapsnivån i Motala – ett problem som man menade funnits under hela 2000-talet.
I december 2014 presenterar Skolinspektionen en ny omfattande kommungranskning av samtliga skolor. Än en gång är slutsatsen att Motala måste förbättra kunskapsresultaten.
30 procent av eleverna som gick ut årskurs nio i våras saknade godkända betyg i alla ämnen. 15 procent av eleverna var inte behöriga att komma in på gymnasiet. Vidare konstaterar Skolinspektionen att resultaten legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren.
– Vi jobbar hårt med kunskapsresultaten, men vi behöver göra ännu mer. Vi har ett bra arbete på en övergripande nivå, men nu måste vi göra ännu mer analyser ner på enhetsnivå, säger bildningsnämndens ordförande Nicklas Rudberg (S).
När det gäller de låga skolresultaten finns det dock en förklaring som de båda högst ansvariga vill lyfta fram.
– Vi har ett stort antal nyinflyttade och nyanlända. Det är inget försvar, men en förklaring. Att efter två år i Sverige göra ett nationellt prov är inte helt enkelt, säger Nicklas Ruberg.
Han och bildningschef Jimmy Szigeti menar att även om Skolinspektionen anser att resultaten inte förändrats sedan förra granskningen så har ändå mycket hänt. De lyfter fram ett antal områden där kommunen jobbat hårt med utvecklingsprojekt.
– Men sedan tar det tid innan vi ser resultat. Man måste jobba långsiktigt, säger Jimmy Szigeti.
– Vi har fått rapporter kontinuerligt under året som Skolinspektionen arbetat och vi började redan i våras att vidta åtgärder så en hel del av de synpunkter som kommit fram jobbar vi redan med, tillägger Nicklas Rudberg.
En åtgärd som de återkommer till är rektorernas ansvar. Nu vill de lägga ett större fokus på skolans ledarskap. Även den IT-satsning som MVT nyligen kunde berätta om som innebär att alla elever ska få en lärplatta ses som en åtgärd, liksom satsningen på karriärtjänster för lärare.
– Sedan kan vi också påpeka att Motala trots allt inte sticker ut i landet. Problemet med låga kunskapsresultat finns överallt, det är därför som vi ser så dåliga resultat i Pisa-undersökningen. Tyvärr finns ingen quick-fix utan det handlar om långsiktiga insatser, säger Jimmy Szigeti.
En annan insats som kommunen gör är att man ser över hur pengarna fördelas mellan skolorna. Politisk finns en tydlig markering att man vill avsätta mer resurser till verksamheter i utsatta områden som Charlottenborg och Väster.
– Det behöver bli mer jämlika förutsättningar, säger Jimmy Szigeti.
Om två år ska Skolinspektionen granska de 20 procent av landets skolor som har sämst resultat. Kommer de hit?
– Ja, det gör de nog tyvärr. Vi har skolor i utsatta områden och de kan innefattas av granskningen, säger Nicklas Rudberg.
Skolinspektionen kräver också att kommunen ser över hur besluten tas för att placera ett barn i särskola. Deras genomgång visar att det finns placeringar där man inte gjort någon social bedömning. I andra fall saknas en psykologisk, medicinsk eller pedagogisk bedömning.
Även vuxenskolan behöver ses över. Skolinspektionen reagerar på att kommunen inte erbjuder studier där året om och att Motala inte är särskilt flexibla vad gäller plats och studietakt. Det strider mot författningens krav och behöver åtgärdas.
– Vi har diskuterat vuxenutbildningen i 1,5 år och den behöver stramas upp. Där behöver vi från politiskt håll fatta ett antal beslut innan våren, säger Nicklas Rudberg och lovar förbättringar.
Granskningen berör också förskolan där Skolinspektionen påpekar att det finns enheter där informationen till föräldrarna brister påtagligt. Intervjuer visar på verksamheter där man inte berättat om omfattande förändringar i barngrupper eller att avdelningar tillfälligt stängts.
– Vi behöver jobba mer med informationen och tydligheten. Egentligen är det enkla saker att åtgärda, säger Nicklas Rudberg.
Han välkomnar den granskning som nu har skett och menar att det är en förmån att få en så tydlig och omfattande genomgång av verksamheterna.
– Det är en förmån och nu får vi verkligen veta vilka som är våra förbättringsområden, säger han och tillägger:
– Vi har väldigt bra verksamheter och jag är jättenöjd på det stora hela.