Naturskyddsföreningen kritiska till konstgräsprojekten

Gummigranulat, som finns på många konstgräsplaner, kan vara på väg att förbjudas. Samtidigt planerar Motala kommun för flera konstgräsprojekt framåt.

Eva-Britt Kemmer, från Naturskyddsföreningens lokalorganisation, är kritisk till de konstgräsprojekt som Motala kommun har på gång.

Eva-Britt Kemmer, från Naturskyddsföreningens lokalorganisation, är kritisk till de konstgräsprojekt som Motala kommun har på gång.

Foto: Agnes Ganestål

Motala2023-06-09 11:00

Sverige har, i EU:s expertkommitté för kemiska produkter, röstat ja till att förbjuda avsiktligt tillsatta mikroplaster i produkter. Om förbudet går igenom skulle det innebära att det blir förbjudet att sätta gummigranulat på marknaden, inom åtta år. De som köpt in konstgräsmaterial förbjuds inte använda eller anlägga dessa, men om åtta år skulle inget nytt gummigranulat finnas att köpa.

Samtidigt har Motala kommun två konstgräsprojekt på gång, på Borens IP och i Borensberg. Det ifrågasätter Karin Frisell och Eva-Britt Kemmer från Naturskyddsföreningens lokalorganisation.

– Det finns vetenskapliga undersökningar som visar att gummigranulat är farligt för hälsan, säger Karin Frisell och hänvisar till en undersökning från Örebro universitet.

undefined
Karin Frisell, från Naturskyddsföreningens lokalorganisation, framhåller att det finns vetenskapliga undersökningar som visar att gummigranulat är farligt för hälsan. Hon hänvisar till en undersökning från Örebro universitet.

Eva-Britt Kemmer lyfter att det finns många ämnen i gummigranulat som inte är undersökta – och att flera undersökta ämnen har visat sig vara både cancerogena och hormonstörande.

– Då funderar man på om barn ska utsättas för det?

De båda anser det vara "mycket märkligt" att kommunen väljer att gå vidare med flera konstgräsprojekt, trots att ett EU-förbud kan klubbas slutligt av ministerrådet i sommar. Karin Frisell undrar om det är försvarbart. Det tycker Eva-Britt Kemmer inte att det är.

– Jag tänker att det är tveksamt bara om man ser det ekonomiskt.

Det finns skyddsåtgärder att vidta för att förhindra spridningen av granulat, skulle det kunna fungera?

– Nej, knappast, säger Eva-Britt Kemmer.

Svaret är kort, koncist. Hennes ståndpunkt är tydlig.

undefined
Eva-Britt Kemmer, från Naturskyddsföreningens lokalorganisation, lyfter att det finns många ämnen i gummigranulat som inte är undersökta – och att flera undersökta ämnen har visat sig vara både cancerogena och hormonstörande. "Då funderar man på om barn ska utsättas för det?", säger hon.

I Motala finns det fotbollsklubbar med stora ungdomsverksamheter. Vad tänker ni om den aspekten?

– Naturgräs, hallar, grusplaner...

Det måste inte vara konstgräs, helt enkelt?

– Nej, säger Eva-Britt Kemmer och tillägger:

– Det pågår också forskning om att få fram miljövänliga, likvärdiga material.

Naturvårdsverkets Julia Taylor menar att det är upp till varje kommun att avgöra huruvida de vill fortsätta att anlägga konstgräsplaner under övergångsperioden.

– Men jag tänker att om man nu gör den bedömningen är det ändå av betydelse att man också vidtar olika skyddsåtgärder för att minska läckagen av granulat från de här planerna, säger hon.

undefined
Gummigranulat är farligt för både människors hälsa och för miljön. Det menar Karin Frisell och Eva-Britt Kemmer från Naturskyddsföreningens lokalorganisation. På bild syns konstgräsrester som de hittat vid en av kommunens planer.

Det kan handla om att se till att spelarna borstar av sig innan de lämnar konstgräsplanen. Man kan också installera granulatfällor i dagvattenbrunnar, mikroplastfilter för att fånga upp finare partiklar, anlägga skyddsytor utanför planen samt sarger runt den.

– Det är också viktigt att man underhåller planerna och inte lämnar dem åt sitt öde.

I vilken omfattning påverkas miljön av gummigranulatet, om man vidtar dessa skyddsåtgärder?

– Vi vet ju att konstgräsplaner med granulat är en betydande källa till mikroplaster och det är svårt att säga exakt hur mycket som sprids, säger Julia Taylor, men lyfter att Naturskyddsverket i tidigare undersökningar har konstaterat att granulatförlusten per år, från svenska konstgräsplaner, ligger på ungefär 470-500 ton.

Om en konstgräsplan ligger nära vatten är det ännu viktigare att se till att man gör det som man kan för att minska spridningen, då det mesta av mikroplasterna och andra miljöföroreningar hamnar i vattenmiljöer i slutändan, enligt Julia Taylor.

– Vi vet inte exakt vilken effekt som mikroplaster har på människors hälsa eller på våra ekosystemen, men vi vet att plast inte hör hemma i miljön så vi ska göra det som vi kan för att minska spridningen till denna, fastslår hon.

Vid Borens IP har Motala kommun ett konstgräsprojekt på gång. Samtidigt kan ett EU-förbud mot gummigranulat vara på väg.
Vid Borens IP har Motala kommun ett konstgräsprojekt på gång. Samtidigt kan ett EU-förbud mot gummigranulat vara på väg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!