Elisabet Öhrn är professor vid Göteborgs universitet. Hon har i en studie tittat på situationen för unga på landsbygden framför allt vad gäller delaktighet i samhället och utbildning. De har inte specifikt studerat tillgången eller bristen på behöriga lärare, men det är en faktor som kommit upp i studien ändå.
– Vi har inte tittat på just lärartillgången, men bristen på lärare är ett av de bekymmer som skolorna på landsbygden brottas med, säger hon och fortsätter:
– Det är något som skolorna som vi undersökt själva tar upp. De har problem att för det första få tag i behöriga lärare, för det andra att få tag i lärare över huvud taget.
Hon konstaterar också att på skolor där man försökt kompensera lärarbristen genom tekniklösningar har man stött på andra problem.
– Man har exempelvis försökt att ha undervisning på distans med skolor som har tillgång på behörig personal, men då har den dåliga internetuppkopplingen ställt till det, säger Elisabet Öhrn.
Vilka konsekvenser har ni sett på skolorna av svårigheten att hitta behörig personal?– Man försöker ordna det så gott som man kan. Vi har inte sett någonstans att man inte kunnat bedriva undervisning. Det är mer att det finns en konstant oro om man ska kunna rekrytera personal, hur länge den personal som man har stannar kvar och om de här problemen i slutänden kommer att leda till att skolan inte finns kvar. Den här ständiga oron är ett problem, säger Elisabeth Öhrn.
Hon menar också att det på samma sätt blir en oro hos den enskilde läraren om denne tagit en risk som valt en skola som kan komma att läggas ner.