"Det jag tycker att man fÄr som krav pÄ sig sjÀlv Àr att man ska vara en bra förebild. Om vi alla bara gör som vi ska kommer det inte vara nÄgra problem", sÀger Anneli Coster som Àr chef pÄ resturangen Chop chop.
Hur Àr det egentligen att vara ute och praoa? Hugo Ramberg, gör sin prao pÄ Chop chop och han tycker att det Àr roligt att komma ut i arbetslivet. Han kÀnner ocksÄ att det Àr mycket ansvarsfullt och sÀger att han har mycket trevliga arbetskamrater.
â SĂ„klart Ă€r det bĂ€sta att fĂ„ slippa skolan men ocksĂ„ kul att fĂ„ testa nya saker, berĂ€ttar Hugo.
Hugo tycker att det var ganska lÀtt att fÄ en praoplats. Han ringde sjÀlv och frÄgade om han fick praoa pÄ restaurangen. Företaget svarade ja och Hugo stÀllde lite följdfrÄgor som till exempel vilka tider och vilka arbetsklÀder.
Varje morgon nÀr han kommer dit fÄr han torka lampor och fönster. Precis innan lunch diskar han och fÄr en del smÄsysslor som till exempel att hÀlla sÄs i smÄ glasskÄlar.
Anneli Castro Suzuki Àr chef och har varit det i tvÄ Är. NÀr hon fÄr praoförfrÄgningar sÀger hon alltid ja och ser det som en vÀg in om man vill jobba hos dem framöver.
â Jag har alltid tĂ€nkt hur jag kĂ€nt nĂ€r jag var ung, alltid tĂ€nkt pĂ„ hur jag sjĂ€lv kĂ€nde nĂ€r jag skulle praoa. PĂ„ Chop chop jobbar vi praktiskt, man fĂ„r en bĂ€ttre uppfattning av arbetslivet och man utvecklas Ă€ven som person, sĂ€ger Anneli.
Det Anneli har för krav pÄ sina praoelever Àr att de ska komma i tid, de ska vara villiga att de verkligen vill vara pÄ arbetsplatsen.
Vad har du för krav pÄ dig sjÀlv som chef?
â Det jag tycker att man fĂ„r som krav pĂ„ sig sjĂ€lv Ă€r att man ska vara en bra förebild. Om vi alla bara gör som vi ska kommer det inte vara nĂ„gra problem, berĂ€ttar hon.
Cajsa-Stina Sollenfjell som Àr studie-och yrkesvÀgledare pÄ Zederslunsskolan sÀger att: "NÀr man praoar fÄr man en möjlighet att testa pÄ att komma ut i arbetslivet."
Cajsa-Stina Sollenfjell, studie-och yrkesvÀgledare pÄ Zederslundskolan, sÀger att prao Àr en möjlighet för eleverna att komma ut i arbetslivet och testa, för att man ska fÄ det lÀttare för sig att vÀlja gymnasium. Det stÄr i skollagen att varje elev ska göra en veckas prao i Ättan och en vecka i nian, alltsÄ sammanlagt tvÄ veckor.
Hur svÄrt eller lÀtt Àr det för eleverna att hitta platser?
â SvĂ„rare och svĂ„rare tror jag, vi konkurrerar med gymnasiet och yrkeshögskolor som ocksĂ„ har praktik eller liknande grejer. Det Ă€r sĂ„klart att företagen vill ha nĂ„gon med mer erfarenhet, nĂ„gon som Ă€r Ă€ldre. Sedan Ă€r detta lite pĂ„verkat av ekonomin, ett sĂ€mre ekonomiskt lĂ€ge, berĂ€ttar Cajsa-Stina.
Hon sÀger ocksÄ att företagen ibland hoppas pÄ att ett annat företag ska stÀlla upp, nÄgot som Àven kan gÀlla kommunen, regionen och eller andra myndigheter.
Prao har funnits i mÄnga Är, men blir det den effekten som man önskar?
â Ja, det skulle jag sĂ€ga, speciellt eftersom det ger en lite utjĂ€mnad effekt, sĂ€ger Cajsa-Stina och menar att oavsett vilka förhĂ„llande som eleverna kommer ifrĂ„n fĂ„r alla samma möjlighet.
Hon tillÀgger ocksÄ att prao Àr ett bra verktyg för alla, sÄ de vet vad de ska vÀlja pÄ gymnasiet.
"Det Àr liksom en annan grej, hemma trivs jag i mitt stök och hur jag har det men hÀr pÄ restaurangen gör jag det fint för gÀsterna", sÀger Hugo och skrattar.
För Hugo blir det mycket stÀdning pÄ praoplatsen. Han tycker inte att det Àr lika trÄkigt eller jobbigt att stÀda dÀr jÀmfört med hemma.
â Det Ă€r liksom en annan grej, hemma trivs jag i mitt stök och hur jag har det men hĂ€r pĂ„ restaurangen gör jag det fint för gĂ€sterna, sĂ€ger Hugo.
Hade du kunnat tÀnka dig att jobba med det hÀr i framtiden?
â Jag kĂ€nner att om jag fick testa pĂ„ att göra lite andra uppgifter pĂ„ jobbet som till exempel, laga mat. DĂ„ hade jag kanske tyckt det var jĂ€ttekul och kanske insett att de hĂ€r Ă€r nĂ„got för mig.