MÄnga var bÄtsmÀn och sjömilitÀrer. DÀrav förklaringen till att flera omkom under krig till sjöss.
SlÀkttrÀdet vÀxer ut ifrÄn trakterna av VÀstervik. Jan-Ove Àr född i Motala men uppvÀxt i SkÀnninge. NÀr han var sex Är flyttade han och hans familj till Motala.
Dina tankar om att fylla 70 Är?
â Jag tycker det Ă€r skönt. Det Ă€r ingen större skillnad. Men jag jobbar lite mindre nu och en hel del hemifrĂ„n.
Han började sin karriÀr som verktygsmakare pÄ Luxor. Sedan pluggade han vidare pÄ kvÀllsgymnasium, ekonomilinjen, och började sedan arbeta med försÀljning pÄ företaget.
â Det var min skola för radiohandeln. Jag arbetade dĂ€r i nĂ€stan tio Ă„r och reste vĂ€ldigt mycket, sĂ€ger Jan-Ove och berĂ€ttar vidare att han tog in vĂ€ldigt mycket intryck, vilka handlare det gick dĂ„ligt för och vilka det gick bra för. De lĂ€rdomarna tog han med sig nĂ€r han sa upp sig och startade en liten tv-butik i Linköping.
Genom resandet hade han förstÄtt var marknaden fanns.
â DĂ„ öppnade jag en butik i Kristinehamn och en i Karlskoga. FjĂ€rde butiken öppnade jag i Motala, för jag tyckte det blev jobbigt att pendla. Det vĂ€xte mer och mer och slutade med 37 butiker, berĂ€ttar Jan-Ove. Han var styrelseordförande i Expertkedjan i 20 Ă„r innan han sĂ„lde sina butiker till norrmĂ€n. De lade efter nĂ„gra Ă„r ner verksamheten i Sverige.
â Men Expert Ă€r fortfarande vĂ€rldens största frivilliga fackhandelskedja i alla branscher.
Under tiden med alla butiker kom idén till att bygga ett motormuseum. Bilintresset fanns naturligtvis.
â Jag hade butikerna och de gick bra. SĂ„ hade jag samlat pĂ„ mig ett antal bilar. De stod lite hĂ€r och dĂ€r. DĂ„ tĂ€nkte jag att jag skulle leta efter en lokal för att stĂ€lla upp bilarna snyggt, sĂ„ andra kunde fĂ„ titta pĂ„ dem. SvĂ„rare var det inte.
Vilken var första bilen i samlingen?
â En A-ford, för 47 Ă„r sedan. Men sjĂ€lva intresset för bilar kom tidigare. Jag var 16 Ă„r och hade mc-kort. DĂ„ köpte jag en epatraktor. 400 kronor gav jag för den.
Sedan kunde han inte lÄta bli, utan samlingen vÀxte med en massa bilar överallt. SÄ Jan-Ove behövde nÄgonstans att stÀlla upp dem. DÄ kom idén upp med ett museum i hamnen i Motala. Efter diverse turer med byggnation och sÄ vidare blev till sist idén verklighet 1995.
â DĂ„ satte vi fart och öppnade museet och det blev succĂ© frĂ„n början. Sedan har det vĂ€xt i ett par omgĂ„ngar. De skulle riva silon och dĂ„ tĂ€nkte jag passa pĂ„ att bygga ut museet, berĂ€ttar han och av alla idĂ©er blev det slutligen Ă€ven ett hotell.
Idéer saknas inte hos Jan-Ove Boll, som ser framÄt med möjligheter att tillföra hamnen ytterligare hotellrum i och med övervÄningen pÄ VÀtternmagasinet. Inget som Àr aktuellt i nulÀget men planerna finns dÀr.
Varför köpte du Tingshuset?
â Det Ă€r lite det dĂ€r med nostalgin. NĂ€stan som med en gammal veteranbil. Rusta upp och göra i ordning. Jag tyckte det var ett vackert hus. Nu rullar det pĂ„, vi har fyllt övervĂ„ningen och har nĂ„gra pĂ„ gĂ„ng till undervĂ„ningen.
Det Àr inte kronor och ören som Àr drivkraften?
â Nej, dĂ„ köper man inte Tingshuset. Inte golfbanan heller.
Du spelar golf men sÀger dig ha dÄligt bollsinne?
â Ja. Det hjĂ€lper inte att heta Boll.
Du verkar trivas med det du sysslar med?
â Ja visst gör jag det. Jag kunde ha slutat för mĂ„nga Ă„r sedan om jag velat. Det hĂ€r Ă€r bara roligt â vad ska jag göra annars? SĂ„ har jag kul med grejerna, jag har ju ett bilintresse.
Hur firar du födelsedagen?
â Med familjen pĂ„ annan ort.