Sten-Åke Björnstedt Reporter
0141-23 95 13
sten-ake.bjornstedt @corren.se
Medevi brunns inventarier ser ut att kunna få ett bättre skydd. Ny lagstiftning öppnar den möjligheten.
Vid halvårsskiftet 2006 hoppas kulturdepartementet att en ny lag för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse träder i kraft.
Förslaget är för närvarande ute på remissrunda och kommer bland annat att få avgörande betydelse när det gäller att bevara inventarier i k-märkta byggnader.
För Motala kommuns del handlar det i första hand om inventarierna på Medevi brunn och Olivehults 1700-talsherrgård norr om Borensberg. Det är för att undvika att inventarierna säljs och skingras, som departementet föreslår att de k-märks efter en inventering.
Länsstyrelsen i Östergötland ställer sig i sitt remiss-yttrande i stort sett positiv till den föreslagna lagändringen.
-- I dag har delägarna bildat frivilliga stiftelser i såväl Medevi som Olivehult, säger länsantikvarie Bengt Häger. Med det förslag som nu diskuteras, säkerställer vi att inredningar med kulturhistoriskt intresse bevaras.
I Olivehult handlar det bland annat om inventarierna i ett tidsenligt kök med porslin och keramiktallrikar, men också om möbler, konst och konsthantverk samt ett omfattande gårds-arkiv. Herrgården innehåller också ett bibliotek med skönlitteratur från 1700-talet.
Byggnaderna på Medevi brunn innehåller en mängd av tidsenliga möbler.
I slutet av 1990-talet bildades en stiftelse med landshövding Björk Eriksson som ordförande. Syftet är att bevara Medevi brunnsmiljön.
Inventarierna ägs av AB Medevi brunn med professor Carl-Axel Gemzell som huvudägare. I styrelsen finns representanter för ägarfamiljen men också för länsstyrelsen och Motala kommun.
-- Stiftelsen har efter hand köpt inventarierna med ekonomiskt stöd från bland annat länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och olika sponsorer. Det har hittills handlat om tillfälliga lösningar i varje enskilt fall. Men med det här förslaget får vi en central lösning, vilket välkomnas, menar Bengt Häger.
Om en byggnad blir k-märkt kan ägaren få ersättning för antikvariska reparationer. Hur blir det med ersättningar om en delägare kräver ersättning för inventarier som k-märks?
-- Det här är ett av de problem som måste lösas, svarar Bengt Häger. Man kan exempelvis tänka sig en ekonomisk stiftelse inom kulturdepartementet som går in och behandlar sådana frågor från fall till fall.
I det nya förslaget tar man också upp kommunernas ansvar när det gäller k-märkning av byggnader och miljöer.
-- Problemet är kommunernas kompetens när det gäller den kulturhistoriska värderingen, menar Bengt Häger. Det finns idag inte någon kommunantikvarie i varje svensk kommun. Förslaget anvisar metoder som förhoppningsvis skall stimulera kommunerna till större ansvar.
-- Men då handlar det samtidigt om att ha tillräcklig kunskap.
I länsstyrelsens yttrande menar man att utredningen underskattar k-märkning-ens ekonomiska konsekvenser för kommunerna.