– Vill du ha ett äpple?
Anneli Dahlqvist har en skål med röda äpplen inne på sitt kontor. Hon har varit rektor på Bona folkhögskola i nio år. När hon tillträdde tjänsten sa hon själv att hon förmodligen skulle hinna med ytterligare ett jobb innan pension.
Så blev det inte.
– Jag brukar kunna få en känsla av att nu är jag klar med det här. Men på Bona har jag aldrig fått den känslan och det har nog handlat om att jag fått göra så mycket nya saker hela tiden. Det har varit väldigt stimulerande, säger hon.
Hon sätter sig tillrätta på stolen. De stora fönstren vetter ut mot Urban Hjärnes väg.
Anneli Dahlqvist beskriver sig som en person med många idéer och en genuin nyfikenhet har drivit henne att ta till sig nya arbetssätt och ny teknik.
Därför var folkhögskolan exempelvis tidiga med att implementera spelplattformen Discord för kommunikation på alla sina kurser.
– När pandemin kom så började ungdomarna skapa egna miljöer på plattformen där de bjöd in sina kamrater för att studera tillsammans. Sedan bjöds även lärare in, berättar Anneli Dahlqvist.
Skolan bestämde sig därför att möta deltagarna där de fanns naturligt, och skapade egna miljöer och forum på plattformen. Nu är det deras officiella kanal för kommunikation.
– Vi var länge ensamma i utbildningsvärlden om att använda Discord, men nu är det flera som kommer efter, säger Dahlqvist.
Hon menar att den digitala utvecklingen och AI innebär enorma möjligheter som kan förändra mycket i samhället från grunden. Skillnaderna i kunskap kan dock skapa stora klyftor, och därför jobbar de mycket med AI på skolan.
– På en folkhögskola har vi just de grupperna som riskerar att hamna i någon slags AI-skugga, säger hon.
Hur ser du med riskerna för fusk när det gäller AI?
– För oss är det aldrig fusk om man lär sig saker, det kvittar hur man lär sig. Men vi har jobbat väldigt mycket med att när AI finns så måste vi ändra vårt sätt att kontrollera deras kunskaper och hur de arbetar.
Många av deltagarna på Bona har invandrarbakgrund, eller har haft svårigheter i livet som gjort att de inte har gymnasiebetyg. Och att alla i ett samhälle ska ha rätt att utvecklas, inte bara genom AI eller digitalisering, är en viktig fråga för henne.
– Jag brukar debattera mycket i frågor som rör deltagarnas möjligheter att studera. Eller om de drabbas av orättvisor. Sådant har jag fått mycket hat för i mitt arbetsliv, det är nämligen många som tycker att det är extremt provocerande när vi säger att vi tror på ett samhälle där människor är olika. Det är obegripligt, men så är det, berättar hon.
Hon ser också att folkhögskolor är viktiga för människor som vill hitta ställen där man kan diskutera utan hot och hat.
Nu börjar dock hennes tid som rektor närma sig sitt slut. I maj fyller hon 66 och det är dags för pension. Till hösten kommer det tillsättas en ny rektor på folkhögskolan.
Men Anneli säger att hon inte kommer sluta engagera sig.
– Det finns massa saker som jag skulle vilja göra, men jag kör färdigt på Bona först så får vi se, säger hon.
Och det finns en sak till hon vill lägga mer tid på: Sin familj.
Barnbarnen är fem och sju år.
– De är mitt livsljus, och det är ju egentligen dem jag vill kämpa för, att världen som vi lämnar efter oss ska bli en sådan som de kan leva och må bra i.