Redan i våras fick kommunens tjänstemän och politiker information om tiggarnas situation i Motala och att det i kommunen fanns flera barn som inte gick i skolan. Under hösten fick man så in totalt åtta ansökningar från tiggare som önskar att deras barn ska få gå i svensk skola.
– De vill att deras barn ska få gå i skola här och hoppas få stanna. Men det råder viss oklarhet om man som EU-migrant har rätt till skolgång, säger bildningsnämndens ordförande, Nicklas Rudberg (S).
Nyligen behandlades frågan av bildningsnämndens arbetsutskott och eniga politiker valde då att säga nej i samtliga fall.
– Det finns inget prejudikat i Sverige och inga riktlinjer från staten om hur kommunerna ska agera. Därför gör olika kommuner olika och så borde det inte vara. Därför ger vi avslag, säger Nicklas Rudberg.
Politikerna konstaterar att det visserligen råder skolplikt i Sverige, men att det är osäkert om den gäller eftersom EU-migranterna bara har rätt att vistas i Sverige under tre månader när de försörjer sig genom tiggeri. Om de däremot skulle ha arbete eller föräldrarna studerar i Sverige så har familjen rätt att stanna länge och då har barnen också rätt att gå i skola.
– Jag tycker att vi behöver testa EU:s regelverk mot den svenska lagstiftningen. Vi säger nej enbart därför att vi vill få klarhet i vad som gäller, säger Nicklas Rudberg.
Han och bildningsnämnden hoppas nu att deras beslut ska överklagas så att Skolväsendets överklagandenämnd kan ta ett prejudicerande beslut som kan komma att påverka samtliga svenska kommuner.
– Jag har inget emot att låta de här barnen gå i skola hos oss, men jag tycker att det först måste prövas. Det här skulle också sätta press på andra kommuner, säger Nicklas Rudberg och fortsätter:
– Vi ser fram emot att få det här prövat och jag vet att Skolväsendets överklagandenämnd också gör det.