För att vägen ska hålla längre och det inte ska krävas så mycket underhåll, valde Motala kommun att lägga helt ny asfalt längs Östermalmsgatan.
– Budgeten är ett riktmärke, det är där vi vill hamna naturligtvis. Samtidigt har vi gjort valet att vi ville göra det bättre. Då känns det mer motiverat att lägga en större slant och i det här projektet tycker jag att det har varit befogat. Vi har fått det vi velat för pengarna, säger projektledare Henrik Elsehamn.
Hade det varit konstigt om ni hamnat helt enligt budget?
– Jo, det skulle jag nog säga. Det hade varit en annan sak om vi skulle ha byggt en ny gata i orörd mark. Där har man inte lika många parametrar som man behöver ta hänsyn till. Här har vi haft fastigheter och gator längs med hela vägen. Vi vet att det fanns mycket i marken, men också att en del kunde vara okänt.
Han berättar att man under vägprojekteringen, när man tog fram ritningar över området, försökte vara så noggrann som möjligt.
– Men det stämmer aldrig med teorin, när man är ute och gör det praktiskt helt enkelt.
Varför gör det inte det?
– Det är en gammal gata i ett område där det man varit och gjort mycket arbete förut och vi känner inte riktigt till alla tekniska lösningar från 1940-talet när man byggde gatan.
"Budgeten är ett riktmärke, det är där vi vill hamna naturligtvis. Samtidigt har vi gjort valet, att vi ville göra det bättre", motiverar Henrik Elsehamn den överskridna prislappen.
Flera gånger under projektet uppstod farliga trafiksituationer. Långt ifrån alla respekterade avspärrningar och sänkt hastighet förbi arbetsplatser.
En annan kostnad som påverkar budgeten i slutändan blev arbetet med asfalten.
– Ursprungligen skulle vi ta bort så lite som möjligt av den befintliga och försöka hålla ner den nya i mängd. Men där fick vi rådet att om gör vi det, då kommer gatan inte att hålla lika länge. Det var bättre att ta bort allt och lägga dit helt ny asfalt.
Här framhåller projektledaren att man räknar med att långsiktigt spara pengar, eftersom det kommer krävas mindre underhåll av vägen.
Något som också visade sig under arbetets gång var att den gamla asfalten, delvis, bestod av stenkolstjära. Den klassas som miljöfarlig. Därför blev man tvungen att ta hand om – och gräva bort den. Trots provborrningar längs gatan, förklarar Henrik Elsehamn, fanns det större mängder av tjäran i asfalten än vad man hade beräknat.
– Tyvärr kom vi inte riktigt i mål med den undersökning vi gjorde för att få fram så bra underlag som möjligt. Vi kan inte gå och borra hela gatan, varje meter.
Andra arbetsmoment som tillkom, och som påverkat slutpengen, är att personal tvingats gräva djupare på vissa ställen, det har lagts fler plattor än beräknat och planterats fler buskar.
Var det här oväntade delar som kom upp?
– Nej, det stämmer aldrig med teorin när man är ute och gör det praktiskt helt enkelt.
Henrik Elsehamn berättar att det även uppkom mer problem än förutspått med trafiken och att det ledde till kostnader i samband med omledning, förlängda arbetstider, mer avspärrningsmaterial och andra temporära lösningar.
Är den erfarenheten något ni kommer ta med er för framtida stora jobb?
– Ja, det får jag nog säga. Vi har lärt oss en del om trafikhanteringen och att inte förlita oss så mycket på skyltar som vi hade hoppats på. Istället för att göra lite enklare lösningar, för att trafiken ska flyta, får vi nästan sikta in oss på mer omfattande metoder, där det blir stökigare från början. Det var där vi hamnade så många gånger ändå. Nu hade vi kunnat spara dagar och timmar på att gå på det direkt.