Enligt skollagen finns insatser om en elev uppvisar ett oacceptabelt beteende. DÀr ingÄr utvisning frÄn klassrummet eller kvarsittning, insatser om tillfÀllig omplacering eller skolbyte. NÀr ÄtgÀrder vidtas har skolan samtidigt ett krav om att utreda och hitta ÄtgÀrder. Men om ingenting fungerar Àr en avstÀngningen aktuell.
â Sedan kan man ju gĂ„ förbi de stegen om det Ă€r akut. Har man med sig vapen till skolan blir det ingen kvarsittning utan dĂ„ handlar det om en avstĂ€ngning direkt, sĂ€ger verksamhetschef Kent Landoff.
Vad Àr ett sÄ oacceptabelt beteende att man mÄste stÀnga av?
â NĂ€r man utgör en fara för sig sjĂ€lv eller sina kamrater, sĂ€ger verksamhetschef Madeleine Karlsson.
I stor utstrÀckning handlar det dÀrför om olika vÄlds- eller hotsituationer riktat mot andra elever eller personal. AvstÀngningarna i Är har exempelvis skett dÄ en elev sparkade en annan elev i huvudet sÄ att denne fick Äka till akuten. En annan sparkade, slog och drog en klasskamrat i hÄret. En tredje hotade att skalla och sparka av benen pÄ en skolanstÀlld. I andra fall har elever stÀngts av för att de eldat i skolbyggnaden eller tagit med ett soft air-gun till skolan.
â Det ligger pĂ„ rektorerna att bedöma nĂ€r det ska stĂ€ngas av, men kan man inte upprĂ€tthĂ„lla en trygg miljö dĂ„ kan ju avstĂ€ngning bli ett alternativ, sĂ€ger Kent Landoff.
Under 2021 har rektorer vid fyra av kommunens grundskolor tagit beslut om att stÀnga av elever. Totalt har det skett vid tio tillfÀllen.
â Med tanke pĂ„ att vi har 5 600 elever pĂ„ vĂ„ra grundskolor sĂ„ Ă€r ju inte den siffran speciellt hög. Men varje gĂ„ng som vi tvingas stĂ€nga av en elev Ă€r det ett misslyckande. DĂ„ har vi ju inte lyckats nĂ„ den hĂ€r eleven pĂ„ ett sĂ€tt som passar just denne, sĂ€ger Madeleine Karlsson.
â De avstĂ€ngningar som varit Ă€r relevanta. Det Ă€r ingen som stĂ€ngs av bara för att man vill göra en avstĂ€ngning, det ligger alltid saker bakom, tillĂ€gger Kent Landoff.
Vilken effekt har en avstÀngning pÄ eleven?
â Det görs ju för att man ska fĂ„ tid att rigga en organisation för att kunna möta den hĂ€r eleven och övriga elever, för att det ska bli en trygg situation pĂ„ skolan. Det kan man ibland inte lösa direkt. Samtidigt fĂ„r ju den enskilde eleven vara hemma och reflektera. Det Ă€r sĂ€llan man behöver stĂ€nga av samma elev mer Ă€n en gĂ„ng, sĂ€ger han.
Madeleine Karlsson Àr tydlig med att pÄpeka att avstÀngningar inte handlar om att bestraffa eleven utan för att ge skolan tid att hitta lösningar.
Ser elever och vÄrdnadshavare det ocksÄ sÄ?
â Det Ă€r vĂ€ldigt olika, mĂ„nga gĂ„nger kan det kanske kĂ€nnas som en bestraffning. Men har man en bra dialog med familjen sĂ„ brukar de till slut landa i en förstĂ„else om att vi vill hjĂ€lpa barnet, sĂ€ger hon.
Skollagen sÀger att eleven som stÀngs av ska fÄ ta igen förlorad undervisning. VÄr genomgÄng visar dock att hur det görs varierar stort mellan skolorna. Kent Landoff förklarar att de inte har nÄgot system för hur det ska göras.
â Man kompenserar pĂ„ det sĂ€tt som anses bĂ€st för den enskilde, sĂ€ger han.
GenomgÄngen visar ocksÄ att vissa skolor gjort fler avstÀngningar Àn andra och att flera inte gjort nÄgra alls. Skillnaderna kan dock inte förklaras med olika benÀgenhet bland rektorerna att stÀnga av, menar cheferna.
â Det Ă€r olika utmaningar pĂ„ olika skolor. PĂ„ större skolor Ă€r det ju fler mĂ€nniskor som ska mötas och dĂ„ Ă€r det naturligt att det hĂ€nder fler saker dĂ€r, sĂ€ger Madeleine Karlsson.
Antalet avstÀngningar varierar mellan Ären. 2018 stÀngdes sex elever av frÄn tre olika skolor, 2019 var det tio elever frÄn sju skolor. 2020 stÀngdes elever av frÄn Ätta kommunala skolor vid totalt 21 tillfÀllen. OcksÄ dÄ handlade det om vÄldshandlingar av olika slag, men ocksÄ om oroliga situationer som uppstÄtt pÄ skolorna.
Det var dubbelt sÄ mÄnga avstÀngningar förra Äret. Vad beror det pÄ?
â Det kan bero pĂ„ pandemin. Det var ganska mĂ„nga ordinarie lĂ€rare borta i perioder och dĂ„ vet vi att eleverna blir oroliga. Sedan fanns det ju ocksĂ„ en allmĂ€n oro pĂ„ skolorna kring pandemin. Men vi har inte djupare gĂ„tt in pĂ„ det, sĂ€ger Kent Landoff.
Ăr det lugnare pĂ„ skolorna nu?
â Det Ă€r bra pĂ„ Motalas skolor. Vi har enkĂ€ter dĂ€r vi mĂ€ter tryggheten. Vi Ă€r inte nöjda om det inte Ă€r 100 procent. Det har vi inte, men vi har vĂ€ldigt höga siffror nĂ€r det gĂ€ller tryggheten pĂ„ skolorna, sĂ€ger han.