Kjell Zingmark är utbildningsledare vid Räddningstjänsten, Motala/Vadstena och han berättar att man nu inom räddningstjänsten börjat inventera vad kommunerna gör i fråga om bistånd, vilka som är nyckelpersoner och vilka som behöver hjälp.
– Alla ska ha samma chans att ta sig ut. Man har tidigare tänkt på handikappvänlighet men inte brandskydd. Människor som inte kan ta sig ut själva, äldre, de med fysiska handikapp, missbrukare, säger Kjell och fortsätter:
– Det kan vara så att Motala- respektive Vadstena kommun redan idag gör saker som vi inte vet om, men det är det vi ska ta reda på nu.
Det kan gälla portabla sprinklers, spisvakter och liknande. Kjell Zingmark berättar att man i vecka 44 börjat med förarbetet, vad som redan görs och vilka nyckelpersoner som finns i respektive kommun, exempelvis enhetschefer inom hemtjänsten med flera.
– Vi är i startgroparna nu och måste hitta systemet, delaktighet kommun och Räddningstjänst.
Kjell Zingmark har arbetat inom Räddningstjänsten i totalt 14 år. Han arbetade tidigare i Ödeshög och kom 2015 till Motala. Hans huvudsakliga syssla är utbildning och information.
– De flesta utbildningstillfällen sker ute på arbetsplatser och på Räddningstjänstens övningsområde. Jag besöker även pensionärsföreningar, hyresgästföreningar och tar emot studiebesök på Räddningstjänst där jag håller i informationen.
Kjell utvecklar resonemanget angående förebyggande arbete när man närmar sig gränsen för att bli senior. Det handlar då om saker som att kanske göra i ordning ett sovrum på nedervåningen så man kommer närmare utgången i sitt hem.
– Skaffa sig en spisvakt till exempel. Det finns flera sorter men en enkel timer är inte att förakta. Det är något jag vill signalera när jag är ute och föreläser. Sedan handlar det naturligtvis om brandvarnare. Man ska ha en i varje sovrum, understryker Kjell.
Kjell Zingmark ger också råd i allmänhet vad alla bör ha hemma för att förebygga och stärka brandskyddet. Brandvarnare är en sak som han framhåller. Man ska inte köpa den allra billigaste för en bra brandvarnare kostar mer än 25 kronor.
– Kolla med ditt försäkringsbolag om de har en drive och kom ihåg att byta batteri på brandvarnaren på en gång när den varnar för låg batterinivå.
– Vidare bör man ha en 6 kilos pulversläckare. De som finns att köpa i dagligvaruhandeln är helt okej. En sån kan man få för 300 kronor. Titta till tryckmätaren en gång per år, att den står på grönt och att plomberingen är obruten. En brandfilt är också ett billigt släckmedel. Den ska vara lätt att komma åt. Hallen är en bra placering för både pulversläckaren och brandfilt. För filten är även köket ett bra ställe.
En viktig sak som Kjell Zingmark framhåller är, om man bor i villa, att komma överens om en samlingsplats vid utrymning. Så vet man att alla kommit ut. Man bör även öva detta vid tillfälle.
Så här års när adventsstakar plockas fram så ska man se över den utrustningen. Gamla adventsstakar som har glappande sladdar och kontakter ska bort.
– Dra ur sladden och fuska inte genom att vrida på en lampa. Har man levande ljus i adventsstaken ska man inte ha riktig mossa och lav i den. Det låter tjatigt men många bränder startar på grund av levande ljus. Elektriska ljus är att föredra. Börjar man tappa minnet, du själv eller kanske har du anhöriga - så använd elektriska ljus istället.
– Laddning av mobiltelefoner när man sover ska man undvika. När man ser på en omvärldsanalys så brinner det i tillräckligt många telefoner och laddare för att vi kan gå ut och säga så.
Vilka är de vanligaste orsakerna till bränder om man ser det i stort?
– Att man glömmer spisen på. Elfel, gamla skadade kablar, gammal elektrisk utrustning och glappkontakter. Slarv, exempelvis att man glömmer tända ljus, rökning, grillen som inte blivit tillräckligt kall. Anlagda bränder och slutligen soteldar - och där gäller det exempelvis att elda med torr ved.
I sin roll som utbildningsledare ser Kjell Zingmark att brandmannarollen i allmänhet har breddats i och med att förebyggande arbete och utbildning har kommit in i bilden.
– Att alla inom räddningstjänsten gör sitt yttersta när det händer men också att brandmannens kunskap ska förhindra att det händer, genom information. Men det får aldrig ske på bekostnad av att hantverket sviktar. Brandmannen ska alltid vara expert på en skadeplats, olycksplats. Det hela är en avvägning och kanske borde vi bli fler informatörer.