Skola för skola: så många blev gymnasiebehöriga

Södra skolan

Andelen 9:or som blev behöriga till yrkesprogram 2016: 73%, 2017: 69%, 2018: 76%, 2019: 76%, 2020: 82%

Rektor Mikael Rehnstrand menar att det är svårt att jämföra mellan år eftersom det är olika elever, men att de legat runt 75 procent är han långt ifrån nöjd med då målet är att alla elever ska nå behörighet.

– Det innebär ju att vi har en grupp på runt 25 procent som inte når behörighet, säger han.

Årets resultat vågar han inte beteckna som en uppåtgående trend. Han menar att det behövs fler år av uppåtgående resultat.

– Vi arbetar med en ordentlig analys av vad som behöver göras. En del handlar om studiero och trygghet som definitivt ett förbättringsområde, säger han.

En koncept som nu införts på Södra skolan är rutiner för vad som händer om reglerna inte följs.

– Om det inte räcker med en tillsägelse från läraren i klassrummet så får man gå ut och prata med en annan vuxen. Sedan kan man få komma tillbaka. Med den här lösningen minskar vi tiden som lärarna får lägga på att hålla ordning och prata med elever som inte sköter sig, säger Mikael Rehnstrand.

Han förklarar också att skolan blivit mer noga med att anmäla alla typer av kränkningar av elever till bildningsnämnden, något som verksamheten måste göra enligt skollagen.

Mariebergsskolan

Andelen 9:or som blev behöriga till yrkesprogram 2016: 100%, 2017: 80%, 2018: 81%, 2019: 84%, 2020: 83%

Helena Mellberg, rektor, påtalar att statistiken kan variera beroende på hur många elever den baseras på. Hon konstaterar vidare att skolan i dag har stora utmaningar.

– Verkligheten i dag är att det finns unga med långvarig psykisk ohälsa. Vi ska alltid ha full behörighet som mål, men det finns elever som mår så psykiskt dåligt att man inte når behörighet, säger hon.

En väg framåt kan då vara en anpassning där man behåller kärnämnena samt ytterligare fem ämnen, men där eleven inte måste läsa alla 17.

– Sedan jobbar vi mycket med motivationen och att stärka elevernas framtidstro, säger Helena Mellberg.

Skolgårda skola

Andelen 9:or som blev behöriga till yrkesprogram 2016: 92%, 2017: 90%, 2018: 81%, 2019: 84%, 2020: 83%

Även Skolgårdas rektor Annelie Linnér menar att hemmasittare är en förklaring till behörighetsstatistiken.

– De elever som är på skolan de kan vi ge stöd och då lyckas de också bra, säger hon.

De har i år gjort ett omtag gällande elever med omfattande frånvaro och ändrat sina rutiner för att gå in med insatser ännu tidigare än vad man gjort förut.

– Parallellt med det har vi arbetat med ökad studiero och trygghet för att anpassa skolan så att man ska må bra när man är på plats, säger Annelie Linnér.

Använder ni hemundervisning?

– Ju mindre tid man är i skolan desto sämre går det. Med hemundervisning kan det bli en negativ spiral där man blir mer och mer isolerad, säger hon.

Hällaskolan, Borensberg

Andelen 9:or som blev behöriga till yrkesprogram 2016: 100%, 2017: 73%, 2018: 90%, 2019: 92%, 2020: 89%

Rektor Stephan Wanström påpekar att det påverkar vilka kunskaper som eleverna har med sig till högstadiet, men också vilka insatser som Hällaskolan gör för att hela tiden anpassa sig verksamhet efter de elever som går där just det året.

– Resultaten går upp och ner, men jag tror att man ska minska de gapen om man i organisationen snabbt ställer om och anpassas undervisningen och skolan efter den aktuella elevgruppen. Vi ska jobba likvärdigt, men det betyder inte att vi ska jobba likadant. Det skulle bli fruktansvärt orättvist, säger han.

Istället menar Stephan Wanström att det handlar om att anpassa efter varje enskild elevs behov. Därför har han infört resultatuppföljningar där man två, tre gånger per termin går igenom alla klasser på individnivå.

– Det är ett stort merarbete för oss, men det blir ett mervärde för eleven när vi kan anpassa efter just den individen, säger han.

Hur individanpassar man i en klass med 25 elever?

– Det finns en myt om att man ska lägga undervisningen på en c-nivå, men då har man tappat ett stort antal elever direkt. Därför måste man veta elevernas behov. Och när vi gör en anpassning för en elev så är det ofta något som gynnar flera. Då behöver man inte göra anpassningar på individnivå men det blir ändå en individuell anpassning, säger Stephan Wanström.

Zederslund

Andelen 9:or som blev behöriga till yrkesprogram 2016: 84%, 2017: 83%, 2018: 87%, 2019: 90%, 2020: 79%

Jämförelsen mellan åren gäller inte samma elever påtalar rektor Anna Malmgren. Hon påtalar också att ingen vet hur pandemin påverkat årets siffror.

– Vi hade under mars och april en högre frånvaro bland elever och personal på grund av pandemin. Det kan ha påverkat att det inte alltid funnits ordinarie pedagoger på plats, säger hon.

Generellt vad gäller måluppfyllelsen har Zederslund jobbar hårt med närvaron, erbjudit läxläsning och satsar mycket på lovskola.

– Intresset för de extra dagarna har varit stort. Det har kommit cirka 20-40 elever vid dessa tillfällen, säger Anna Malmgren.

Har det haft effekt?

– Ja, absolut. Att under dessa dagar få fokusera på ett ämne innebär att det blir ganska många undervisningstimmar i det ämnet. Sedan är det inte säkert att man ändå når ända fram, men vi ser verkligen att eleverna utvecklas, säger hon.

Karin Boye skolan, friskola

Andelen 9:or som blev behöriga till yrkesprogram 2019: 93%, 2020: 95%

Rektor Berit Olsson konstaterar att deras siffror ligger bra, men tillägger att deras mål är att alla ska bli behöriga och där är det ibland svårt att nå ända fram.

– En del elever kan behöva lite längre tid på sig att nå behörighet. Man är inte alltid färdig i sitt tänk i exempelvis matematik, säger hon och fortsätter:

– Därför har vi lovskola där vi samlar elever som får möjlighet att jobba med sådant som de kanske ligger efter med eller där man behöver en extra genomgång. Det kan vara skönt för eleverna att få en sådan chans att komma i fas.

Ert resultat för i år är betydligt bättre än kommunens generella på 83 procent. Varför är det så?

– Det kan vara en mängd olika saker som påverkar, men det spelar ju roll vad de eleverna som man får har för kunskaper med sig från början, säger Olsson.

– Vårt mål är alltid att nå 100 procent, men vi når inte alltid dit. Samtidigt är det viktigt att vi sätter rättvisa betyg. Om vi sätter E på en elev som inte nått dit så blir det ju jobbigt när han eller hon kommer till gymnasiet och inte har de kunskaper som vi sagt. Det blir helt galet.

>>> LÄS MER PÅ NÄSTA SIDA