Vad gör du med pengarna du tigger in? Får du behålla dem? Känner du dig utnyttjad?
Det var några av frågorna som poliserna hade med sig under kontrollen som genomfördes under en och samma dag i Motala, Vadstena, Mjölby och Boxholm.
25 män och kvinnor, alla med bulgarisk härkomst, intervjuades med hjälp av tolk. Syftet var att ta reda på om det förekom människohandel, hierarkier och personer som tog tiggarnas pengar.
– Rent allmänt tyckte de intervjuade att det var bättre i Sverige än i hemlandet, här blev de behandlade som människor, säger Karl-Johan Fritshammar, en av poliserna som nu har gjort en sammanställning av insatsen.
I tre fall uppstod misstanke om människohandel.
– Genomgående var att det var någon som tog hand om pengarna efteråt och att de inte fick behålla dem.
– I andra fall fick vi känslan att tiggarna kunde ha berättat mer men inte gjorde det.
De tre ärendena lämnades över till åklagare men lades ned med motiveringen att det inte fanns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal hade begåtts. Poliserna bakom insatsen tycker dock att det brast i ärendehanteringen, bland annat för att tiggarna aldrig förhördes ordentligt efter intervjuerna.
– Men det är upp till åklagaren att avgöra vad som ska göras i ett ärende, säger Karl-Johan Fritshammar.
Sedan kontrollen gjordes, i slutet av maj 2016, har tiggeriverksamheten förändrats. Polisen upplever att tiggarna blivit färre i polisområdets fem kommuner, kanske för att det blivit svårare att hitta bostad.
– Folk sitter inte och tigger i samma utsträckning som tidigare men det förekommer fortfarande. Ofta är det samma ansikten vi ser, men det kommer även nya.
Om tiggarna har blivit färre, vart har de tagit vägen?
– Vi vet inte. De finns inte i vårt polisområde i alla fall. De har inte heller gått över till att bo i bilar, som många gjorde i början när de kom hit.