De är något av doldisar i Motalas näringsliv. Trots att de funnits sedan 1972.
– Vi hade politikerbesök från kommunen för ett tag sedan och det var faktiskt någon som sa "att ni när så stora, det visste inte jag", säger Stefan Westin, vd på Motala Hissar, med ett leende.
Han tillägger att många inte vet var de ligger. Detta trots att de under de senaste tre åren har de växt rejält. De har gått från cirka 60 till 85 anställda på tre år och till det har de drygt 20 inhyrda konsulter.
– Vi har en tillväxt som går bättre än vad vi trott. Många vill handla av oss.
Omsättningen i företaget har gått stadigt uppåt och 2024 landade den på drygt 271 miljoner kronor.
Det är lågkonjunktur och byggbranschen står nästan still, påverkar inte det er?
– Vi har en produkt som fungerar både när det plus och minus i byggbranschen. När man bygger nytt så behövs det hissar. När konjunkturen går ner så bygger man om och installerar hissar i befintliga byggnader, säger Westin.
De tillverkar cirka 1300 hissar per år, har egen utvecklingsavdelning och för ett par år sedan blev lackeringsavdelningen inhouse. Istället för att skicka alla delar för lackning gör de jobbet själva. Nu står de inför ny investering i just lackeringen.
– Vi jobbar med att göra målningsanläggningen miljövänlig. Idag blir det mycket restprodukter som måste gå till deponi. Det vill vi undvika, säger Emil Eriksson, produktionschef.
Genom en satsning på 3,5 miljoner kommer de i stort slippa hanteringen av deponiavfallet. Det är första hand en besparing för miljön enligt både Eriksson och Westin.
Men det stannar inte där. Med raska steg går vi mot en av de nyare delarna.
– Detta är den tidigare padelhallen. Vi har byggt om den men behållit vissa delar, säger Eriksson och visar träningshallens reception som nu är fikarum.
– Vi har flyttat utvecklingsavdelningen hit och här provkörs hissar. Vi har bland annat en helt ny modell som vi gjort från start här i Motala.
Utan att gå in på detaljer säger han att de har ett koncept, genom den nya modellen, som de är ensamma om på marknaden. Kort innebär det hissar som är lättare att tillverka, montera, transportera och installera.
Vi möter Carin Gustavsson, som för dagen jobbar med paketering.
– Jag har jobbat i två år. Var arbetslös och så kom detta upp och eftersom jag bor sju minuters promenad bort passade det bra, säger hon och tillägger att hon trivs och att jobbet är omväxlande.
Motala hissar har en tydlig uppgång, märker ni av det på golvet?
– Ja, det händer något hela tiden och vi vet att vi har våra jobb kvar.
En truck kör förbi samtidigt som Eriksson och Westin fortsätter mot en annan del av lokalerna – mot trägolvet.
– Fortsätter det som vi tänker hoppas vi att på fem år nå den dubbla produktionen mot idag, säger Westin samtidigt som vi kliver ut på trägolvet.
– Detta är den första delen av Luxor. Den byggdes 1948 och här satt man och lödde radioapparater, säger han och tillägger att det är en speciell byggnad kanske mest genom det sågtandade taket.
– Det blir väldigt ljust, något som de som jobbar här tycker extra mycket om.
Även Motala Hissar har valt att ha elektronikdelen av produktionen just där då golvet inte klarar tunga maskiner. Samtidigt står en stor del av lokalen tom och längst ner mot väggen har de tagit bort trägolvet och gjutit en betongplatta.
– Där kommer vi utöka efter sommaren. Det blir en investering på cirka sex miljoner, säger Westin men berättar inte vad som komma skall, bara att det innebär en knapp handfull nya jobb.
Genom att ni växer som ni gör, riskerar ni att växa ur Luxorhuset?
– Det kan bli så och det är något vi tittar på givetvis, säger Westin men tillägger att det ligger framåt i tiden i så fall.
Hur svårt är det att hitta rätt kompetens?
– Det har gått bra. Det vi ser är att vi har svårt att konkurrera lönemässigt med exempelvis Saab och Väderstad men där vissa väljer oss eftersom vi inte har skiftarbete, säger Eriksson.
Men en yrkeskår i branschen är svår och har varit länge.
– Montörer, resande hissmontörer. Det blir svårare och svårare. Just nu har vi ett gäng men det är svårt att hitta folk som vill resa, säger Westin.
Som andra industriföretag vill de också ha fler kvinnor.
– Vi har en del, både svetsare och CNC-operatörer. Men vi vill ha mixen, både kvinnor och män och även äldre och yngre. Vi kvoterar inte men har vi två sökande, en man och en kvinna, som har samma kompetens så tar vi helst kvinnan, säger Eriksson.
Men ämnet jämställdheten ställs lite på sin spets vid en titt på företagets hemsida. Av tolv ansikten, med chefer, support och säljare, är tolv män.
Hur är det med jämställdheten egentligen?
– Vi har krav från vår ägare, Latour Industries, att vi ska vara 60/40. Det vill säga 40 procent kvinnor. Men de flesta som är med på hemsidan har lång anställningstid och man kan ju inte bara göra sig av med personal, säger Westin.
Izabella Bååth kommer förbi och berättar att hon jobbat på företaget i sex år. För en tid sedan blev hon erbjuden en plats på inköpsavdelningen.
– Jag tackade ja, även om jag aldrig jobbat med det tidigare. Men efter två månaders upplärning så kör jag själv nu och det är kul, säger hon och tror att just att hon jobbat i produktionen och har produktkännedom underlättar.
På väg ut pratar vi om hur området förändrats, från ett rent industriområde till handel, skola, träningslokaler och mer. Något som både Emil Eriksson och Stefan Westin ser som positivt genom att det blivit levande på ett annat sätt än förr.