VÀtternkrÀftor kan förbjudas nÀr EU inför grÀnsvÀrden

Vid Ärsskiftet införs ett grÀnsvÀrde för PFAS i krÀftor. Vad hÀnder dÄ med VÀtternkrÀftorna? Det vet ingen just nu.

KrÀftor frÄn VÀttern, hur mycket miljögifter innehÄller de egentligen? Ingen vet just nu.

KrÀftor frÄn VÀttern, hur mycket miljögifter innehÄller de egentligen? Ingen vet just nu.

Foto: Peter Calén

Motala2022-10-02 18:00

PFAS debatteras mycket just nu och Àr en samling Àmnen som anvÀnds i en mÀngd olika varor som mÄnga av oss anvÀnder. En del av Àmnena hamnar i vÄra sjöar och tas senare upp av fisk och andra sjölevande djur.

FrÄn och med 1 januari 2023 inför EU grÀnsvÀrden för hur höga halter PFAS det fÄr finnas i de krÀftor som sÀljs i butikerna och nivÄn för summan av de fyra olika PFAS-föreningarna Àr satt till 5,0 nanogram/gram krÀftkött.

Testfakta, ett företag som utför tester av olika slag för att informera konsumenter, har under sommaren testat utlÀndska och svenska krÀftor. Tre paket krÀftor frÄn svenska insjöar, bland annat VÀttern, analyserades och dÀr fick man fram betydligt högre vÀrden.

Resultaten visade 6 ng/g, 9 ng/g samt 14 ng/g i de olika paketen. De vÀrdena skulle betyda att krÀftor i sÄ fall inte fÄr sÀljas till konsumenter.

Men Petra Bergkvist, statsinspektör vid Livsmedelsverket, sÀtter upp en liten varningsflagga för de tester som gjorts.

– Dels Ă€r det ett vĂ€ldigt litet test med bara ett paket frĂ„n varje varumĂ€rke. För att fĂ„ fram representativa resultat behöver man göra tester pĂ„ ett större antal krĂ€ftor. Sen verkar man mĂ€tt nivĂ„erna Ă€ven i krĂ€ftsmöret, alltsĂ„ det som finns bakom huvudet pĂ„ krĂ€ftan, och dĂ€r vet vi att halterna ofta Ă€r högre. DĂ€rför Ă€r det möjligt att halterna av PFAS i krĂ€ftkött utan krĂ€ftsmör kan ligga under grĂ€nsvĂ€rdena. KrĂ€ftsmöret ingĂ„r inte i grĂ€nsvĂ€rdena. 

Livsmedelsverket har Ànnu inte gjort nÄgra egna tester pÄ just krÀftor.

– Eftersom det tidigare inte funnits nĂ„got grĂ€nsvĂ€rde att mĂ€ta emot sĂ„ har det inte ingĂ„tt i vĂ„rt uppdrag. Nu införs grĂ€nsvĂ€rden för flera olika livsmedel vid Ă„rsskiftet och dĂ„ kommer de möjligen bli föremĂ„l för analyser framöver.

Inte heller vid VÀtternvÄrdsförbundet har man gjort nÄgra tester under 2022 berÀttar Friederike Ermold.

– Vi undersökte krĂ€ftor under 2021 och de lĂ„g runt 1 ng/g för PFAS. Inom miljöövervakningen har vi istĂ€llet fokus pĂ„ röding och abborre för att följa utvecklingen i VĂ€ttern. Just nu vĂ€ntar vi pĂ„ information frĂ„n Livsmedelsverket inför kommande reglering och grĂ€nsvĂ€rden för PFAS. 

Det Àr PFAS

Högfluorerade Àmnen, sÄ kallade PFAS, Àr ett samlingsnamn för en stor grupp Àmnen som anvÀnds i mÄnga vardagsvaror, bland annat i skidvalla, allvÀdersklÀder, kosmetika och stekpannor. PFAS-Àmnen kan inte brytas ner fullstÀndigt i miljön utan finns alltid kvar i en eller annan form.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!