För cirka två år sedan sprang hunden Petronella bort i Borensberg. Då bestämde sig Borensbergsbon Carina Sellén Berntsson för att ge sig ut och leta med sin schäfertik Briza, trots att de aldrig jobbat med hundsökning tidigare. 

Hon tog dels beslutet för att hon själv vet hur det känns att vara ägare till en bortsprungen hund, men även för att Petronellas försvinnande skedde så nära.

– Briza var vid min sida hela tiden under sökandet. Jag såg då hennes intresse för att vara delaktig.

Artikelbild

| Briza är nyfiken på allt som händer runt henne.

Efter det har intresset för hundsökning bara växt, både för hund och matte. De tränar tre till fyra gånger i veckan för att hålla sig fokuserade.

– Briza är den första hunden jag tränat upp inom diskriminering, säger Carina som förklarar att det handlar om att söka genom doft.

Petronella är ännu inte återfunnen och sökandet efter har varit tufft. 

– Vi sökte dygnet runt, dagar som nätter. Det gör ont när en hund inte hittas, men så länge den inte är funnen är den fortfarande vid liv för mig. 

Artikelbild

| Briza håller sin matte under uppsikt.

Intresset för bortsprungna hundar blev även startskottet för föreningen Saknade/Upphittade hundar Östergötland. Carina är en administratörerna. Föreningen lägger ut information i sin Facebook-grupp när hundar försvunnit och hjälper till med letande och infångande.

Carina har pigga, ljusa ögon och hon lyser av energi. Tre och ett halvt år gamla Briza står intill med sin snälla, mörka blick. Tillsammans har de upplevt mycket. 

Artikelbild

| Carina och Briza njuter av varandras sällskap.

Även om det inte sker ofta så händer det att försvunna hundar återfunnits avlidna. 

– Att påträffa en avliden hund blir ju någonstans i alla fall ett avslut för hundägarna i sitt sökande.

Artikelbild

| Briza söker efter gömda pälstussar, enligt träningstypen doftdiskriminering som hon och Carina brukar ägna sig åt.

I en del sökningar finns det istället ingen klarhet alls. 

– Du söker febrilt efter en förklaring, men ibland finner du bara inte svaret. Det är ju såklart tungt att inte få ihop alla pusselbitar. Sökandet fortsätter i huvudet även om du inte aktivt fortsätter leta. Du fortsätter tänka att hunden kanske kommer att dyka upp.  

Artikelbild

| Carina och Briza i den kalla förmiddagssolen.

– De flesta fallen slutar i alla fall lyckligt.

Men det gäller att agera rätt för att lyckas fånga in en bortsprungen hund. 

– Jag gjorde själv alla fel man kan tänka sig när min hund var försvunnen i två dygn.

Även en hemtam hund blir skygg efter en tid ute på vift, att ropa och springa efter den kan fösa hunden ännu längre bort.

– Till och med Briza skulle bli osäker. Plötsligt vet inte hunden längre vem den kan lita på.

Det krävs därför lugn och tålamod vid sökning av en bortsprungen hund.

– Det är inte bara att kliva in och tro att hunden ska våga sig fram bara för att du ser den.

Istället för att visa intresse för hunden ska du vänta tills den visar intresse för dig, förklarar Carina. Du ska hålla djuret i ögonvrån och försöka läsa av situationen.

– Det är tidskrävande, men du ska aldrig försöka fånga hunden förrän du är helt säker på att det kommer gå. Du får bara en chans.

Dessutom krävs mod.

– En gång sökte vi efter en bortsprungen valp som visade sig ligga gömd i ett rävgryt. När vi närmade oss så dök räven upp och ylade mot oss, men vi fick i alla fall tag på hunden.

Det är tydligt att Carina lägger hela sin själ i sökningarna.

– Det är tufft. Du kan gå i sex timmar i sträck och bara fokusera på jobbet och glömma att äta och dricka.

Men det är värt det trots allt.

– Att se en hund återförenas med sin ägare är en så underbar känsla, helt euforiskt, det går knappt att sätta ord på..