– Det lär bli mycket folk när det är så fint väder, säger Anders Olofsson som är en av arrangörerna.

– Som tur är så var vi på plats tidigt idag och startade korvbyttan och dukade fram säger Gunnel Olofsson, som också är med och arrangerar.

–Vädret är så klart viktigt, säger Anders, det är ju roligare att ge sig ut på en tur om solen skiner än om det är grått och regnigt. 

Närmast kiosken sitter Sven-Erik Eriksson i en solstol vid sin röda Volvo PV från 1962.

Den blänker minsann i solen, eller hur?

–Ja, nu gör den det men det har den inte alltid gjort, säger Sven-Erik.

Så du har renoverat bilen?

–Både ja och nej, jag köpte bilen för snart 30 år sedan. Jag samlade delar och grejade för en kommande renovering. Men när jag fick en stroke 2002 blev det inte så mycket mer gjort med bilen, den blev stående i en lada. 

Men när han fyllde 65 några år senare fick han bilen i present av mina söner Joakim och Patrick Eriksson. 

– De hade hämtat bilen utan att jag visste om det. De hade hämtat delarna som jag samlat utan att jag märkte det. De har renoverat bilen till det skick den är idag och dessutom byggt om den från manuell växellåda till automat så att jag skulle kunna köra bilen även efter stroken.

Vad säger du om det? 

–Jag är mycket tacksam att de gjorde i ordning bilen så bra, nu kan jag ge mig ut på träffar och ta en tur i min pärla.

Bredvid Sven-Eriks PV står Anders Hildeskog och dammar av sin motorcykel.

Vad är det här för pärla då?

–Det är en Suzuki Intruder 1800 från 2007, en riktigt trevlig maskin att ta en tur på en sådan här kväll.

Den ser ut att vara välvårdad, går det åt mycket tid till puts och polering?

–Jag jobbar som recondare så det är väl lite en yrkesskada,  säger Anders och skrattar. Jag kör nog 400-500 mil per säsong så det underlättar att ha puts på grejerna. Då blir det lättare att spola av den när man vart ute och kört. 

Intill har Hjalmar Tiljö parkerat sin Cresent Compact vid en stor ek. 

Det blänker inte riktigt lika mycket om ditt åkdon även om färgen är snarlik?

– Nej, det kan man verkligen inte säga , men jag är väldigt nöjd att jag fick ihop den tills idag. Förhoppningen var att min a-traktor skulle vara körklar, men det är en del jobb kvar så det fick bli att släpa in pappas gamla moped i verkstan igår för ett återupplivningsförsök. 

En som har betydligt bättre puts på sin moped är Roger Tranell.

– Jo men jag har lagt lite mer än en natts jobb på min Monarped, säger han och ler.

Det ser ut som att varenda bult är bytt på den?

–Ja nästan så, hela mopeden har varit isär, jag har blästrat och lackat alla delar och en hel del nya grejer har jag fått skaffa till den. Nu har jag en nyare motor på den så den är skön att köra och den är riktigt driftsäker. 

Du är också en av kvällens arrangörer?

–Ja det stämmer, jag är med i parkstyrelsens sedan några år tillbaka så nu under sommaren har vi fullt upp med ordnandet av våra fordonsträffar och danskvällar. Nu på onsdag har vi X-plays från Motala på besök.

Ifrån scenen hörs tonerna av sköna 50-, 60- och 70-tals låtar som Lennys levererar.

Precis nedanför scenen står Classe och  Birgitta Andersson och njuter vid sin svarta PV.

Det blir väl varmt med en svart bil en så här solig dag?

– Det blir det, säger Classe. Men vi har en bit att åka hem ikväll så det är bra om vi sparar lite värme i bilen. Det är ganska dålig värme i en gammal PV.

Så det är inte någon vidare vinterbil?

– Det är det absolut inte säger Birgitta. Till vintern har vi en gammal Amazon som det är betydligt bättre värme i. 

Under några ekar sitter ett sällskap på sina solstolar och fikar.

Åkte ni allihopa i samma bil hit?

–Nej då, säger Ove Gustavsson, vi har en hel hög med bilar, flera av oss åker Mustang men Mikael här åker Mercury -55. 

– Jag har nog äldst bil i vårt gäng idag, säger Mikael Dabo. Men det är kul att det är så blandat med fordon, alla är ju välkomna oavsett vad man åker för något.

–Ja, det viktigaste är gemenskapen vem man än frågar, säger Lotta Dabro som själv åker en vit Mustang 2006.

Två som är på plats i parken denna kväll för just gemenskapens skull är Sonja Larsson och Ingvar Johansson från Borensberg. 

–Det är så trevligt att gå här en sväng och titta på bilar och motorcyklar, säger Sonja, alla är på bra humör och berättar gärna om sina pärlor.

– Sedan har de en kiosk med trevlig personal, det lär bli flera turer ut till parken i sommar, säger Ingvar,

En av bilarna som blänker minst ikväll är Lars och Eva Brandows Faroson.

Men det är egentligen en Amazon eller?

–Det är det så klart, säger Lars. Men vi köpte den ihop jag och en av våra söner som ett trevligt projekt att pyssla lite med ibland.

Den ser ut att både ha fått lite omvårdnad och mer ska det kanske bli?

–Nja det blir nog inte så mycket mer om jag känner grabbarna rätt, säger Eva.

–Hon har helt rätt säger Lars, devisen är att det ska repareras, inte renoveras. Vi lagar det som måste lagas och förbättras. Sedan kör vi, en sak har vi kanske fixat som inte var tvunget. När sonen skulle sänka den så tror jag vi skulle kapa två varv på fjädrarna, men det blev nog två varv kvar istället. Så vi har faktiskt satt i ett par bekvämare framstolar för att slippa åka till kiropraktorn så ofta.