LÄS MER: Aktivitetshallen blir verklighet.
Motala växer. Det är grundförutsättningen i majoritetens budgetförslag som bygger på att Motala enligt beräkningarna kommer att växa till 48 000 invånare år 2030. Byggande är därför en viktig del för S, V och MP.
– Vi har ett stort behov av bostäder, men vi har också relativt bra beredskap, säger kommunalråd Camilla Egberth (S).
Majoritetens vision var att det skulle byggas 400 nya bostäder mellan 2016 och 2018. Det målet ser enligt Camilla Egberth ut att mer än uppfyllas.
– Det kommer att bli verklighet. Bara Platen bygger 250 bostäder till 2019 och det finns andra detaljplaner för ytterligare 200 stycken för andra byggherrar, säger hon.
Samtidigt menar kommunalrådet att allt inte ligger på kommunen. Också byggföretagen har ett ansvar, även om hon också påpekar att det finns flera externa byggherrar som har insatser på gång.
– Men de som har fått detaljplaner klara behöver sätta spaden i backen. Det är viktigt att de inte hamstrar planer utan faktiskt gör verklighet av dem, säger Camilla Egberth.
Kommunen står också inför stora behov. Mariebergsskolan är under uppbyggnad och planen är att det försenade äldreboendet på Mossen snart ska vara igång.
– Det blir det första projektet, men vi räknar totalt med att vi inom fem, sex år behöver totalt 150 platser. Vi förbereder för det, säger Camilla Egberth och tillägger att man också planerar för bostäder för funktionshindrade.
Miljön är med som en särskild punkt i budgeten och innebär bland annat fortsatta satsningar på klimatsmart mat, införandet av fyrfackssystem för sortering av återvinning i hushållen liksom en stor utbyggnad av Tuddarps återvinningscentral. Bland satsningarna som majoriteten vill göra finns också arbetet med en cykelväg till Borensberg och till Nykyrka.
– Cykelvägsprojekten är på gång. De finns i plan, säger miljöpartiets Mats Johannesson och fortsätter:
– Det är viktiga projekt. Cykelvägar är hälsofrämjande och viktiga för att få till ett hållbart resande.
För Vänsterpartiet är personalen en viktig fråga. Partiföreträdaren Kerstin Lundberg tar upp friskvårdsbidraget som en lyckad satsning. I budgeten finns dock inga uttalade satsningar på de grupper där kommunen har svårt att hitta personal.
– Personalen är det viktigaste vi har. Det har blivit lite bättre när det gäller att hitta exempelvis lärare, men vad jag vet finns ingen särskild satsning för att locka sådana grupper. Det är någonting som vi kan behöva diskutera, säger hon.
– Men det finns ett uppdrag hos personalenheten att titta på vissa grupper, men det vet vi inte vad det ger än, flikar Camilla Egberth in.
När det gäller ekonomin menar majoriteten att den är god, men att man ändå måste ha koll på sina kostnader och att nämnderna behöver prioritera om och se över vilka verksamheter som är viktigast och vilka som är minst viktiga. Därför finns ett generellt besparingskrav på 20 miljoner liksom ett krav om ytterligare tolv miljoner kronor. Dock görs en buffert på 27 miljoner kronor för särskilda politiska prioriteringar.
– Genom att vi ser över de verksamheter som vi har behöver vi inte höja skatten. Det kommer att bli besparingar, men det innebär inte att det blir sämre bara att det ska göras mer effektivt, säger Kerstin Lundberg.
För att klara de investeringar som planeras med bland annat Mariebergsskolan, kök på Skolgårda och aktivitetshall räknar majoriteten med att behöva ta ytterligare lån. För 2018 kan det handla om upp emot 100 miljoner kronor.
– Vi ska sätta ett lånetak nu, men de beräkningar som gjorts säger att vi har goda förutsättningar och att vi skulle kunna låna upp till 1,5 miljard. I dag har vi lån på knappt en halv miljard, säger Camilla Egberth.