Guidningarna äger rum året om, under lågsäsong alltid lördagar klockan 14 och sommartid förekommer flera turer. Natalia Karlstorp och Karin Enåkander är guider och har arbetat med detta i tre år. Rollen för båda är Cecilia Wasa. De två tolkningarna skiljer sig åt beroende på de bådas personligheter.

Natalia berättar att hon valde Cecilia som karaktär för det finns mycket dokumenterat om den Wasadottern, det finns mer att ta på rent historiskt.

– Cecilia älskade ju festligheter, mat, dryck, dans och karlar. Jag som Cecilia går ju in som en väldigt glad person, som älskar att ta emot gäster. Jag är inte så kaxig av mig utan mer glad. Men sedan kan jag vara väldigt fräck, när jag berättar om Vadstenabullret. Jag är ingen blyg prinsessa. Utan den glada, utåtriktade, modiga prinsessan.

Artikelbild

| Vadstena slott uppfördes som försvarsverk på 1500-talet och är statligt byggnadsminne sedan 1935.

– Det är väl hur man tolkar rollen rent personligt. Jag gör inte Cecilia på samma sätt som Natalia gör, vi gör den på olika sätt och det har väl att göra med hur man är själv. Jag har några år mer på nacken, lite mer erfarenhet. Då formulerar jag rollen på mitt sätt. Jag kanske är lite mer småfräck. Speciellt under nattvandringarna. Jag bjuder på det. För att förhöja stämningen, säger Karin Enåkander.

Hur fick du jobbet Karin?

– Jag såg på Facebook att de sökte guider, så jag nappade på det där och blev antagen att komma på en intervju. Den gick bra så jag fick börja på guideutbildningen som då var tio veckor, vintertid. Sedan hade vi en uppguidning i maj som jag var så fruktansvärt nervös för, det var värre än körkortet kan jag säga. Men jag klarade det och blev då anställd av Visit Vadstena.

Eftersom Cecilia Wasa blev 87 år så det fungerar utmärkt med en yngre och en lite äldre i karaktären som de båda guiderna delar på.

Artikelbild

| Den guidade turen börjar utomhus på borggården.

– Javisst och när man sedan blir 75 bast kan man ju komma in som Cecilia med käpp, skämtar Karin.

Hon berättar om kläderna att de kläder hon har under guidningen har existerat och är kopierade från en samtida målning, ett originalporträtt som hänger på Gripsholms slott.

Artikelbild

| Porträttmålning av Cecilias far, Gustav Vasa (1496 – 1560).

Är det bekväma kläder?

– Ja, det tycker jag. Kruxet är att få dem på sig. Om det vill sig illa kan det ta upp till 20 minuter, säger Karin.

Artikelbild

| Karin Enåkander berättar om dåtidens bordsskick. Helt okej att torka flottiga fingrar på bordsduken.

Vad är det för fråga ni får mest under guidningarna?

– Oftast frågar män om balkarna i taket medan kvinnorna är mer intresserade av kläderna, säger Karin.

Artikelbild

| Cecilia med ett idealiserat porträtt av sin bror Erik XIV.

Får man något förhållande till rollen – i det här fallet Cecilia Wasa?

– Jag tycker nog jag känner igen mig. Jag verkligen andas henne. Det är så mycket jag känner igen i mig själv, saker och ting hur hon var, hur hon gjorde. Så jag tänker att så skulle jag förmodligen gjort också. Hon var ganska vågad och tuff.

Artikelbild

| Slottskyrkan. Placerad i slottets absoluta centrum.

Under guidningen tar Karin med gruppen av åhörarna runt i slottet och berättar livfullt om hur livet gick till under Vasarnas tid med färgstarka utvikningar som får historien att leva upp med vingslag som verkligen känns. Hon är inte främmande för att ta upp alla skabrösa detaljer om exempelvis Vadstenabullret då Cecilia ertappades med en friare på kammaren som slutar med att friaren kastrerades och kastades i fängelse.

Du guidar med glimten i ögat?

Artikelbild

| Renässansens IKEA-skåp. Kunde monteras isär och tas med på resa.

– Ja, man får absolut inte som guide se någon gäspa. Man vill fånga allas uppmärksamhet. Det var en kvinna för ett tag sedan som var här på en guidning och hon sa till mig att ”om historielektionerna när jag gick i skolan varit som den var i dag, då hade jag förbaske mig haft en femma i historia. Det var bland det bästa jag hört på länge”.