Uppemot 1 300 människor i Motala och Vadstena behöver samordnad rehabilitering. Ofta mår de inte bra, har inget arbete, kan inte försörja sig.
De valsas runt mellan myndigheter. Varken socialtjänsten, arbetsförmedlingen, sjukvården eller försäkringskassan har, var för sig, kunnat lösa deras problem.
Men med samarbete går det. Det står klart efter snart två år med det nya samordningsförbundet Motala-Vadstena, där flera myndigheter samverkar.
Madeleine Öberg leder verksamheten.
- Vi letar efter vad folk kan. Vad de inte kan är ofta väldigt väl klarlagt. Målet är att folk ska må bättre och helst få arbete, säger hon.
Verksamheten finns i ett par hus på Östermalmsgatan i Motala, inte långt från simhallen. Där huserar samordningsteamet Linus, med fem medarbetare med olika inriktning.
Där finns också basverksamheten dit deltagarna kommer och får ordning på sina dagar och träffar andra. De sysslar med hushållsnära tjänster, service, återvinning, har syateljé, rensar ogräs och annat i den stilen.
Namnet Linus är hämtat från tevefiguren Linus på linjen.
- Tanken var väl att allt som är krokigt skulle kunna bli rakt, säger Madeleine Öberg och skrattar förläget.
Riktigt så enkelt är det kanske inte.
Vissa saker får man inte hjälp med hos Linus. Man får inte behandling eller hjälp med att bli av med sitt missbruk. Man får inte hjälp med att skaffa pengar när man blir utförsäkrad eller olika sorter stöd upphör.
- Det spännande med det här jobbet är helheten, samhällsperspektivet, säger Madeleine Öberg. Annars har man bara huvudmannens perspektiv: kommunens, landstingets, försäkringskassans eller arbetsförmedlingens.
Leif Berglund är socialsekreterare och jobbar på Linus.
- De flesta som kommer är positiva och förväntansfulla. Fast ibland har de orealistiska förväntningar, säger han.
Högkonjunkturen gynnar den här gruppen. Men samtidigt blir de som inte lyckats få jobb, trots de goda tiderna, ännu synligare.
- Det kan vara människor som sitter fast i sitt tänkande: "Mitt knä gör att jag inte kan det och det och det". Men det finns mycket annat man kan trots knäet, eller vad det nu är, säger Leif Berglund.
Många har fått en etikett de inte accepterar, exempelvis som missbrukare, arbetsskygg, asocial - "en jävla typ", helt enkelt.
- Att tvätta bort en stämpel som missbrukare tar lång tid, faktiskt längre än om man stämplas som en person med psykiska besvär, säger Leif Berglund.
Den som hänvisas till team Linus måste tillåta att myndigheter byter information med varandra.
- Bättre information ger bättre resultat, säger Madeleine Öberg som tycker att många av de personer som Linus försöker hjälpa är sönderutredda.
- Fast ibland är de inte utredda om rätt saker. De har ideligen blivit bedömda, fått etiketter till höger och vänster.
Marianne Öberg och Leif Berglund är nöjda med resultatet så här långt. Det är även Ingvar Ståhl i samordningsförbundets styrelse.
- Jag är jätteimponerad. Vi talar om människor som inte ansetts ha minsta chans att nå arbetsmarknaden.