Corren har kartlagt könsfördelningen bland de folkvalda i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnderna, revisorerna och ordförandeposterna i dessa instanser.
I resultatet har ordförande, ledamöter och ersättare räknats in. I Vadstena är det flest män i sju av tio fall och i Motala är det flest män i nio av tio fall. I den gemensamma vatten- och avfallsnämnden sitter det nio folkvalda män mot en kvinna och ordföranden är man.
– I kommunfullmäktige har de båda kommunerna lägre andel kvinnor än genomsnittet i Sverige, som är 43 procent kvinnor, säger Lena Wängnerud, statsvetare vid Göteborgs universitet med inriktning på kvinnligt politiskt inflytande.
Camilla Egberth från Socialdemokraterna är kommunalråd i Motala. I kommunen är det mansdominans i nio fall av tio. Hon menar att Socialdemokraterna har varannan man och kvinna på vallistan till kommunfullmäktige och försöker ta så stort ansvar som möjligt när det gäller fördelningen i nämnder.
– Varje parti har sitt ansvar, säger hon.
I Vadstena kommun heter vice ordföranden i kommunfullmäktige Christer Casell och representerar Moderaterna. Varken Camilla Egberth eller Christer Casell är överraskade över resultatet och båda uttrycker en önskan om att få in fler kvinnor i politiken. Han menar att förändringar är att vänta hos Moderaterna i Vadstena efter valet.
– Det är absolut ingen mening att det ska vara så här. Vi har försökt att rekrytera flera kvinnor inför det här valet, säger Christer Casell som menar att Moderaterna efter valet kommer att anstränga sig för att få en jämnare fördelning i nämnderna.
Lena Wängnerud pekar på att traditionella mönster hos könen går igen i poltiken. Ett typiskt omhändertagande ideal för kvinnor har sina spår även här. Hos socialnämnden i Vadstena är det helt jämnt fördelat mellan könen, men i Motala är det fler kvinnor.
– Att kvinnor dominerar i socialnämnder är inte helt ovanligt, säger hon.
Lena Wängnerud menar att den ojämna fördelningen mellan män och kvinnor går att lösa.
– Allt mer forskning visar att om partierna anstränger sig kan de ändra sig, säger hon.
– Jag tror att något yttre tryck behövs, att väljarna vill ha en förändring. Det är ingen utveckling som sköter sig själv.