2015 registrerades 40 anmälningar om drograttfylla i Motala och Vadstena. Både 2016 och 2017 var antalet uppe i 61 stycken. Trots ökningen tror inte områdespolischef Björn Borg att det är brukandet som har eskalerat, snarare är det en förändring i polisens arbetssätt som har lett till att fler fall upptäcks.
I mars 2016 fick två poliser i Motala uppdraget att jobba måloperativt, det vill säga utveckla och driva arbetet mot narkotikabrott, där även drograttfylla ingår. Det har skett på olika sätt, såväl externt som internt.
– Det har lett till en förändring i vårt arbetssätt. Vi har blivit bättre på att sprida information till den ingripande verksamheten och det har lett till en ökad medvetenhet, säger Björn Borg.
Han förklarar att det kan handla om att poliser i yttre tjänst får vetskap om vilka som kan tänkas vara brottsaktiva för tillfället och om de har bil. Det i sin tur kan hjälpa patruller att bli mer uppmärksamma när de är ute på vägarna. Också spontana kontroller av fordon leder till att polisen stöter på misstänkt drograttfylla.
I dag nöjer man sig inte bara med att kontrollera körkort och nykterhet.
– Vi har blivit mer nyfikna och ställer fler frågor.
Ibland kan det vara svårt att avgöra om en person bör tas med för provtagning. Det måste finnas en skälig misstanke om brott. En sådan kan vara tecken på tydlig påverkan. Men om det saknas kan ett samtal med personen i fråga leda fram till en misstanke. Polisen tar då hänsyn till förarens beteende, historik, var hen befinner sig och eventuellt umgänge.
Har det hänt att polisen tagit med en misstänkt för provtagning där det sedan visat sig att personen inte hade spår av narkotika i blodet eller i urinen?
– Vi jobbar med misstankar och det är inte absolut. Ibland har vi fel, säger Björn Borg och förklarar att en skälig misstanke är en lägre misstankegrad och att det då finns utrymme för en viss felmarginal i bedömningen.
Det är övervägande män som omhändertas för drograttfylla. Inte sällan handlar det om en person som röker hasch en eller ett par dagar i veckan, men då substanserna kan finnas kvar i blodet i tre dagar efter senaste bruk och upp till tre veckor i urinen, är provtagning en viktig faktor i brottsbedömningen.
Det går inte att peka ut en särskild grupp människor som kör drograttfulla, menar Björn Borg.
– De finns i alla samhällsklasser och åldrar.