Det är stora skillnader i Östergötland när det gäller hur torkan påverkat lantbruket.
– Här i västra Östergötland kan man säga att den kalla våren och torra sommaren inte påverkat grödorna så förskräckligt mycket. De flesta grödor är det nog medelskörd på skulle jag tro, säger Peter Borring.
Även kvalitéerna har varit relativt bra.
– Det är vetet som är den stora volymgrödan. Om det är höga eller låga proteinhalter är är väldigt viktig. Jag har inte hunnit få så mycket rapporter om den än.
Den torra sommaren kan ha gett höga proteinhalter.
– Jag tror, peppar, peppar, att det är vettiga kvalitéer över lag. Proteinhalten ska vara hög för att använda vete till att baka med. Är det låg proteinhalt får vi göra sprit, etanol eller foder av det.
För gräsodlande lantbrukare har den kalla våren och torra sommaren påverkat mera.
– Där har vi vår akilleshäl. De som har mycket gräsodling och vall på gården är företrädesvis de som ligger utanför slätten på lite magrare mark och då har de markerna tagits hårdare av torkan, säger han.
Det blir en viss fördröjning av dessa effekter, vilket innebär att det kan vara lite tidigt att se torkans ekonomiska konsekvenser.
– De som kommer att känna av det betydligt mer än växtodlingsgårdarna är ju vallodlande gårdar och gårdar som är beroende av mycket betesmarker som har torkat. Ekonomiskt lider man ingen skada än utan det kommer fram i vinter. Dels har man lägre skördar från minskad vallskörd plus att man kanske rent av fått hjälpa till och använda en del av det man skulle använt som vinterfoder till stödutfodring under betessäsongen. Det kan bli en dubbel effekt där för djurhållande bönder.
– Det går ju att köpa foder, men det går ju inte rent ekonomiskt att frakta hur långt som helst.
För att frakta gräsfoder, som är skrymmande och innehåller en del vatten, går smärtgränsen vid 15-20 mil. Inom den radien nås inte områden som haft en regnigare säsong.
Att överhuvudtaget behöva köpa foder istället för att använda egenproducerat är i sig ekonomiskt påfrestande.
– De har ju djur i förhållande till den areal de har. Eftersom man vill optimera gårdens resurser ligger man på ett djurantal som gör att man ett medelår klarar sig och kanske hoppas på att något år blir ett bra år och då kan man ta lite extra foder som kan dämpa upp ett dåligt år, säger han.
Så fungerade det 2015 som var ett bra år, vilket gjorde att man hade lite reservlager att ta av.
– Men när det blev torrt i fjol blev det ju inget överlagrat som kunde hjälpa till den här säsongen, säger Peter Borring.
Det gjorde att man tidigt fick börja släppa ut djuren på bete eftersom vinterfodret var slut. Torkan och kylan i våras gjorde att betena inte var särskilt kraftiga och betades ner tidigare än de skulle gjort annars.
Släpeffekter från 2016 hänger alltså kvar för många lantbrukare.
– På det sättet tror jag ändå att det här året är tuffare än fjolåret.
Mjölkföretagens ekonomiska möjlighet att möta effekterna av torkan är bättre i år än förra året till följd av det höjda mjölkpriset.
– Man har ett andningshål att klara påfrestning. Vi är ju inte färdiga med det här året, men jag kan tänka mig att förra året var tuffare för just mjölkbönder.
I västra delen av länet är potatis en viktig gröda.
– De bevattnas så mycket och är därför inte lika känsliga. De gårdar som odlar sådant har över tid investerat i bevattningsresurser.
Peter Borring påpekar att man här har ett hållbart vattennyttjande. Bevattningsvatten tas från Vättern, Boren och Svartån. Man vattnar med vatten från sjöar och vattendrag och tar inte av grundvattnet.
– Men för de lantbrukare som jobbar med de här grödorna skiljer det ju hur mycket som helst mellan ett år de inte behöver vattna, där det regnar en hel del, jämfört med det här årets arbetstimmar med bevattningar som ska passas och flyttas två tre gånger om dygnet, säger han och fortsätter:
– För de bönderna har det ju varit enormt mycket mera arbetsbelastning i år och det tänker man inte på bara för att de kanske inte lider någon ekonomisk förlust i skördar.
Det finns potatisodlare som bara under juni månad i år vattnade mer än de gjorde under hela säsongen 2015.
Fortfarande går det inte att uttala sig helt klart, men Peter Borring tror att ärtskörden kan komma att ha påverkats negativt av den torra sommaren.