– Ute i köken har man märkt att eleverna äter mer, det syns även på mellanmålen och under frukosten, säger Tomas Hemmingsson, kostchef på Motala kommun.
Från augusti till oktober i år har Motala kommun köpt in 138,3 ton livsmedel. Det är 3,3 ton mer jämfört med samma period förra året.
– Jag har tittat på tio grundskolor i kommunen av varierande storlek och våra gymnasieskolor. Och tittar man på dessa ser jag att vi har köpt in mer och då är det allt från köttfärs till mjölk och vitkål, säger han.
Tomas Hemmingsson har även varit i kontakt med personalen på de berörda köken. Och där säger man att de har märk av vissa förändrade beteenden hos eleverna.
– En reflektion som jag har fått till mig är att det är fler elever som äter i skolan. Det märks framförallt på högstadiet och gymnasiet, säger han.
Är det någon av skolorna som sticker ut ?
– Nej, jag kan inte se att det är någon jättestor skillnad på enheterna utan alla har ökat ungefär lika mycket.
Även i Vadstena har man sett att antalet ungdomar som äter lunch i skolan har ökat.
– På låg- och mellanstadiet är det inte så stor skillnad. Men på högstadiet har vi sett de sista tre-fyra veckorna att det är ett ökat elevantal som kommer till matsalen, säger Markus Gustafsson, kostchef på Vadstena kommun.
Om det här håller i sig hur påverkar det lunchverksamheten?
– Det här påverkar inte oss som kostenhet negativt. Självklart är det som så att kommer fler och äter går det åt mer mat. Och om det skulle bli som så att vi gör av med mer pengar bara därför är ju det en väldigt bra förklaring som alla skulle köpa. Det är ju något positivt att fler äter skolmaten, säger han.
Båda kostcheferna tror att en av anledningen till att fler elever äter mat i skolan är ökade kostnader för mat, räntor har gått upp och att en lågkonjunktur närmar sig. Vilket gör att folk vill hålla i pengarna i större utsträckning.
– Jag väljer att se det här som något positivt, det är ju positivt att fler elever äter vår mat. Och jag tror väl att det här beror på det allmänna konjunkturläget. Föräldrarna håller lite mer i pengarna vilket gör att man inte får swishat till sig bara för att man inte vill äta i matsalen. De ställer kanske lite mer krav på ungdomarna att de får äta i skolan, säger Markus Gustafsson.