Nu går vi in i den mörka delen av året. Det har flera konsekvenser - dagarna blir kortare, antalet depressioner ökar, värmen avtar, regnet tilltar, det börjar ta emot att cykla till jobbet - för att nu nämna några. Och inte minst innebär det att vi ser sämre när ljuset minskar. Vad får det för konsekvenser när vi rör oss i trafiken som fotgängare, cyklister, motorcyklister och bilförare?
Bakgrunden till synproblemen i mörker är att människan under årmiljoner utvecklats till en dagsljusvarelse (till skillnad från till exempel ugglan). Det gör att vi ser bäst i fullt dagsljus och allt sämre ju läg-re ljusnivån är. Ögats problem med försämrad känslighet i mörker ligger främst i näthinnan.
Men det är inte nog med att vi ser sämre. Vi blir också betydligt mer störda av bländande ljus, främst från mötande bilar. I det fallet är det främst optiken i ögat som inte fungerar så bra. Ljus från en bländande ljuskälla bryts inte perfekt till en punkt på näthinnan utan runt punkten bildas i ögat en ljusdimma som maskerar eventuella föremål i närheten av ljuskällan - till exempel en fotgängare bredvid en mötande bil.
Ett tredje problem är att fotgängare och cyklister ser bilarnas ljus som störande kraftigt och av den anledningen inte kan tro annat än att de syns mycket bra. Tyvärr gör de inte det eftersom det bara är en bråkdel av det ljus som träffar dem som återkastas mot bilföraren (om de inte har reflexer) och det är det svaga ljuset som avgör hur bra de syns.
Med andra ord är våra siktproblem i mörkertrafiken nedärvda från våra förfäder. Vi lider alla av dem i större eller mindre grad. Ingen ser bra i mörkertrafik. Men vissa grupper ser ännu sämre än andra. Så försämras mörkertrafikseendet (ögats ljuskänslighet och känsligheten för bländning) med ökande ålder. Bilförare som är äldre än 65 år har omkring 25 procent sämre siktsträcka i mörker än yngre förare.
Men tittar man på andelen olyckor i mörker så verkar äldre bilförare inte ha något problem. De yngsta förarna, som har bäst syn, har flest mörker-olyckor. De kör mycket i mörker och har en övertro på sin synförmåga och sin körförmåga. De äldre däremot kompenserar sin nedsatta syn inte bara genom att undvika mörkertrafiken utan även med ett försiktigare körsätt.
Kontentan av dessa fakta är att vi alla ser och syns farligt dåligt i mörkertrafik. Men hur löser vi det problemet? Det tänkte jag återkomma till i nästa krönika.