– Vi borde kunna komma överens i det svenska samhället om att hitta andra lösningar än det här. Släpps det på prestigen, och med lite teknikutveckling så går det, säger Carl Schlyter (MP), riksdagsledamot för Stockholms län och EU-nämndens ordförande.
Han och riksdagsledamot Annika Lillemets (MP), Linköping, besökte på onsdagen platsen för den planerade gruvan i Norra Kärr på Smålandssidan mellan Gränna och Ödeshög.
Det var inte första gången Annika Lillemets besökte området och heller inte den sista. Hon tycker att hon lär sig mycket av att tala med ortsbefolkningen och de som är engagerade i aktionsgrupperna mot gruvan. Hon är mineralpolitisk talesman för MP och tycker, försiktigt uttryckt, att den svenska minerallagen behöver moderniseras.
Robert Lindström och Karin Haag bor i Narbäck ovanför Vätterns branter med 400 meter till sjön och 950 meter till gruvans planerade bearbetningsområde.
De båda miljöpartisterna höll presskonferens i trädgården hemma hos Robert och Karin.
– I snart sex års tid har vi levt skräckslagna över vad det ska bli av det här. Det är lätt att bli engagerad och det är lätt att bli upprörd. På den första kartan som gruvföretaget skickade ut till investerare fanns inte ens Vättern med. Vi blir fler och fler som vill slippa detta elände, säger Robert Lindström.
800 meter från bearbetningsområdet är det naturskydds- och Natura 2000-område.
För Annika Lillemets verkar ändå Vättern räcka som argument för att dödförklara hela idén eftersom ingen kan garantera att Vätterns vatten blir opåverkat av en gruvdrift. Ett vatten som är drickvattenreservoar för cirka en halv miljon människor och som i framtiden kan bli det för flera miljoner.
– Regeringen har sagt att vi måste stärka vattenskyddet, säger Lillemets och pekar på det grotteska i att då utsätta Vättern för nya risker.
Hon tror att regeringen menar allvar med sin deklaration och beslutet att göra Ojnareskogen till Natura 2 000-område har delvis med dricksvattnet att göra.
Annika Lillemets och Carl Schlyter ser inte Norra Kärr som en motsättning mellan jobb och miljö.
– Det är helt falskt att framställa det så, tycker Lillemets och tänker på möjligheterna att skapa dessa jobb och ännu fler genom att ekoturism, lantbruk och ”gruvjobb” utan gryvbrytning antingen kan bevaras eller nyskapas. LKAB har enorma slagghögar.
– Forskare säger att inom 20 år har drygt 80 procent av jobben inom gruvindustrin försvunnit, framhåller Carl Schlyter.