Förslaget: Här vill de bygga det nya stadsarkivet

Sedan 2017 har det pågått en utredning kring nya lokaler för Norrköpings stadsarkiv. Dagens arkiv är trångbott och har stora säkerhetsbrister – därmed har 100 miljoner kronor öronmärkts för ett nytt stadsarkiv. 

Kulturparken intill Konstmuseet pekades först ut som en lämplig plats av kommunens tjänstemän. Men politikerna satte stopp för planerna efter protester från oppositionspartiet Moderaterna och allmänheten. 

Nu är det dags igen. På kommunstyrelsens sammanträde på måndagen diskuterades ett förslag på nya lokaliseringsalternativ för stadsarkivet. På uppdrag av kommundirektören Anna Thörn har en styrgrupp bestående av tjänstemän, bland annat stadsarkivarien Pernilla Mattsson och stadsarkitekten Karin Milles, tittat på fyra olika tomter.

Skepparen 2 är idag en grusparkering. Men tjänstemän i kommunen ser gärna att nya stadsarkivet byggs här.

Foto: Eva Jensen

Styrgruppens vinnare var Skepparen 2, på Saltängen och granne till nya tingsrätten som ska byggas i området. Enligt Pernilla Mattsson var det här det absolut bästa alternativet.

– Vår ambition är att bygga ett modernt stadsarkiv som är värdigt för en stad av Norrköpings storlek. Utöver att det här var det bästa läget bedömer vi även att det finns möjlighet att börja bygga där ganska snabbt, säger Pernilla Mattsson.

Hur bråttom är det?

– Tidsaspekten är en viktig faktor. Vi har ju redan tappat lite tid i planeringen, målet är att ha det klart 2025. Konsekvenserna av att det är fullt hos oss är att vi måste införa leveransstopp, vilket ställer till det för andra kommunkontor.

Oppositionsrådet Sophia Jarl (M) tycker inte Skepparen 2 är en bra plats för ett nytt stadsarkiv.

Stadsarkivarie Pernilla Matsson vill utveckla stadsarkivet och kunna ta emot exempelvis skoklasser i framtiden.

Foto: Susanna Beskow Norgren

– Med tanke på Ostlänken och Inre hamnen är det här en av de mest attraktiva tomterna i Norrköping. Vi ser hellre att kommunen säljer marken till företag som vill etablera sig. Dels blir det intäkter om man säljer tomten med ett högt marknadsläge och dels ger företagsetableringar arbetstillfällen, som i sin tur ökar skatteintäkterna i kommunen, säger Sophia Jarl.

Pernilla Matsson försvarar dock styrgruppens förslag.

– Det bedöms inte möjligt att bygga bostäder på den här tomten och dessutom upptar inte ett nytt stadsarkiv hela ytan, säger hon om platsen som i dag är en grusparkering.

Enligt Sophia Jarl är det heller inte motiverat att bygga i ett så pass attraktivt läge baserat på att det är begränsat med människor som besöker stadsarkivet. 

– Innan pandemin var det cirka 300 fysiska besökare per år. Så det går ju inte att säga att det är ett populärt besöksmål, säger hon.

Oppositionsrådet Sophia Jarl (M) ser hellre att den aktuella marken säljs till företag som vill etablera sig i stan.

Foto: Elin Holmer

Pernilla Matsson instämmer i den siffran, men uppger samtidigt att det är svårt att räkna fysiska besök och att det finns ett mörkertal.

– Vi ser att intresset ökat i takt med populära tv-program som "Allt för Sverige" och "Det sitter i väggarna". Vi vill utveckla stadsarkivet och bli mer tillgängliga för allmänheten, exempelvis genom att ta emot skolklasser, säger Pernilla Matsson.

Då politikerna stoppade bygget vid Skulpturparken vill styrgruppen att förslaget ska förankras politiskt innan beslut fattas. Och vid måndagens sammanträde föreslog Moderaterna att styrgruppen skulle plocka fram fler alternativ, det vill säga även tomtmark utanför stadskärnan och lämplig privatägd mark.

Kvartetten hade en liknande inställning och därmed beslutade kommunstyrelsen att ärendet ska skickas på återremiss. Därmed står det klart att det är politikerna som får bestämma var det nya stadsarkivet ska byggas.