Enligt de senaste siffrorna från Transportfacket är nio procent av Sveriges lastbilschaufförer kvinnor. Att fingrarna runt ratten har nagellack på är med andra ord ovanligt.
Men Esther Ericson Nybergs är ljuslila.
Med sina trygga, tatuerade händer ser hon till att det 24 meter långa och 62 ton tunga ekipaget gör precis som hon vill.
I dag ska det levereras djurfoder till gårdar i Linghem och Tjällmo. NT tog plats i passagerarsätet i lastbilshytten som även fungerar som replokal för hip-hop-älskaren.
Men något smakprov på nästa singel blir det inte.
I dag pratar hon hellre än sjunger.
Esther Ericson Nyberg må bara vara 26 år men hon är rutinerad. Det är därför som många nya förare gärna ringer henne när frågor dyker upp i deras lastbilar.
– Jag brukar skämta om att jag borde få föräldrapenning eftersom jag är deras lastbils-mamma, säger hon skrattar.
Hon växte upp på Gotland. Eftersom hon inte ville plugga vidare efter gymnasiet och har ett stort motorintresse hade hon två val. Meka med bilar eller köra dem.
Den nyblivna Norrköpingsbon var bara 19 år när hon började jobba som lastbilschaufför. Att vara en ung kvinna bland män i en mansdominerad bransch är inte alltid enkelt. Det har hon fått erfara på tidigare arbetsplatser.
När hon var nykläckt fick hon då och då ta emot kommentarer från betydligt äldre män. Det värsta hon fick höra handlade om hennes könsorgan och en flaska att kissa i.
Den är för sunkig för att återberätta i sin helhet, så vi låter bli.
– När man är 19 år och ny på jobbet är det inte så lätt. Men man måste lära sig att stå på sig och inte sitta tyst, det är bra för ens självförtroende och självkänsla att säga ifrån. Och dessutom ska ingen få komma undan med sånt prat.
Vad är ditt tips till unga som läser det här?
– När jag var 19 år trodde jag inte att jag skulle klara av det här. Men titta, nu sitter jag här. Det handlar om att ge sig fan på att klara av det. Jag önskar att fler kvinnor skulle våga prova på. Men välj arbetsgivare med omsorg. Leta tills du hittar en som verkligen bryr sig om dig, snarare än ta första bästa.
Efter sju år i yrket är hennes analys upplyftande. Enligt Esther Ericson Nyberg blir klimatet i branschen bara bättre och bättre. Den sunkiga kvinnosynen och de sexistiska kommentarerna tillhör den äldre generationen, enligt henne.
De yngre männen är av ett annat, bättre virke.
– Många arbetsgivare vill gärna ha in fler kvinnor. Det får männen att tagga ner lite och det tvättar bort omklädningsrums-stämpeln på arbetsplatsen. I dag har jag bara tipp-topp-kollegor, säger hon.
Varför är det här ett bra yrke?
– Det är självständigt och omväxlande. Jag känner att jag behövs. Som i dag är bidrar jag med något till lantbruket. Jag är en viktig del av något större. När man står på en bondgård en varm sommarnatt och lastar av är det en härlig känsla.
Är det inte väldigt stillasittande?
– Det beror på. Min tjänst är ganska tungarbetad. Slangarna som jag drar är ganska ordentliga, man sliter mycket. Jag får ofta frågan hur jag klarar av att släpa på dem med tanke på min storlek.
Vad svarar du då?
– Med mycket vilja.