Kunskapen bland chefer inom offentlig förvaltningen är generellt låg när det gäller att känna till rättigheten för anställda att prata med media, säger yttrandefrihetsexpert Nils Funcke och hänvisar till en färsk studie. Arkivbild.
Nils Funcke säger att när en chef inom offentlig verksamhet - som Region Östergötland - frågar vem som lämnat uppgifter till media är det ett brott mot efterforskningsförbudet. En chef får inte på något sätt ställa sådana frågor och det gäller även om det inte är en enskild person som får frågan.
– Om det finns belägg för att det har skett, till exempel om någon har spelat in samtalet, eller att det är flera personer som ger samma bild av vad som hänt så bör det finnas underlag för att i varje fall inleda en förundersökning, säger Nils Funcke.
Det är myndigheten Justitiekanslern som utreder om ett brott mot efterforskningsförbudet har skett och hur allvarligt det är. Det finns flera fall i Sverige de senaste åren där chefer dömts för att ha försökt ta reda på vem som pratat med media.
– Ett färskt fall handlar om en rektor på en skola i Stockholm som ställde frågor till en anställd. Den anställde spelade in samtalet och det slutade med en fällande dom mot rektorn, säger Nils Funcke.
Efter Norrköpings Tidningars granskning om situationen på en psykiatriavdelning på Vrinnevisjukhuset frågade en chef personal vem som läckt till media. Chefen satte också, tillsammans med två anställda, upp en namninsamling till stöd för chefen samt emot medias publicering. Den som inte skrev på ansågs vara emot chefen och kunde betraktas som en av dem som pratat med tidningen. Det uppger sjukvårdspersonal för Norrköpings Tidningar.
– Då har hon haft ett uppsåt med listan, att indirekt få reda på vem som har kontaktat tidningen. Har man ett sådant uppsåt så strider det mot grundlagen. Alla åtgärder för att kartlägga vem som lämnat uppgifter eller vidta repressalier mot anställda är otillåtna, säger Nils Funcke.
Grundlagen är tydlig: alla åtgärder för att kartlägga vem som lämnat uppgifter till media eller vidta repressalier mot anställda är otillåtna.
Meddelarfrihet och meddelarskydd har en lång tradition i Sverige och är inskrivet i den svenska grundlagen. Den kom till för att skydda personer som är rädda att utsättas för olika former av bestraffning, till exempel att få sämre löneutvecklingen eller på olika sätt få obehag av att lämna uppgifter till medierna.
Vad kan det få för effekt på samhället när människor inte vågar prata med massmedia?
– Rätten att slå larm till media är en förutsättning att minimera maktmissbruk, misshushållning med gemensamma pengar, korruption, svågerpolitik och jäv. För att myndigheter ska kunna bygga upp ett förtroende i samhället måste man vara så transparent det någonsin går, säger Nils Funcke.