Emil Eriksson har varit skrothandlare i 27 år och driver företaget Skrot-Emil med elva anställda i Norrköping.
Bakom nätgrinden och den oansenliga skylten tornar ett berg av skrot upp. En uttjänt buss ligger på sidan i högen av förvridna järnföremål. Två kunder letar efter en kulventil till en värmepanna.
- En femma får du för den här, ropar den ena och håller upp sitt fynd.
- Nä, 30 vill jag ha, svarar Skrot-Emil.
Ur skrothögen sorteras allt som kan återanvändas och säljas. Men det mesta hamnar så småningom i en smältugn vid något järnverk i Smedjebacken eller Oxelösund och blir till nya metallföremål.
Vid en första anblick ser det stora området rörigt ut. Men på föremålens sista viloplats råder ordning: rostfritt på en plats, järnskrot på en annan och koppar för sig.
En dov klang uppstår när en kvinna klipper glänsande kopparrör vid sin maskin i ett av husen. En grävmaskin får kladdig smörjelse av sin förare.
Utmed staketet står en del från en isbrytare, i ett hörn finns resterna av flera haubits 77:or.
- Vi var tvungna att kapa kanonröret innan vi fick ta med dem från militären. Annars hade jag åkt dit för vapenbrott, säger Emil Eriksson och skrattar. Han köpte vapnen, som väger tolv ton styck, för någon krona kilot. Nu monteras de ned. Bit för bit.
I takt med stigande råvarupriser ökar stölder av skrot som innehåller metaller och koppar. Under de senaste åren har Skrot-Emil utsatts för många stölder. I somras räknade Emil Eriksson och hans anställda till elva uppklippta hål i staketet. Det var inga djur som tog sig in på det sättet, försäkrar han.
Bland Emil Erikssons leverantörer och kunder finns såväl företagare som hemmafixare. För järn betalar han upp till en krona kilot, kopparn betingar ett kilopris på drygt 30 kronor. Eriksson själv säger sig numera ha koll på vilka säljarna är. Missbrukare och tjuvar portas.
- Se här, säger han och pekar på väggarna på kontoret som är belamrade med personbilder.
- Jag brukar ta en bild på de som kommer hit, sen hamnar de på min vägg.
Men tidigare i år köpte han metall som senare visade sig vara stulet. Fast när säljarna kom tillbaka i somras kände Emil Eriksson igen dem, stängde raskt grindarna så de inte kunde smita och larmade polisen.
- Vi köper inget när vi misstänker att det är stulet. Men ibland kan även jag ha fel.