Så här ser det ut nu vid Gasverket i Inre Hamnen när den största delen av saneringen är avklarad. Redan i år ska det börja byggas bostäder i området.
För att miljardprojektet Inre hamnen, med sina blivande 3 000 bostäder, ens ska bli inflyttbart har det som bekant krävts en rejäl sanering. Området har en lång industrihistoria med bland annat varv och gasverk, som orsakat föroreningar i marken.
Norrköpings kommun har varit huvudman för genomförandet av efterbehandlingsåtgärder i form av en schaktsanering ner till fyra meters djup och en så kallad termisk behandling ner till åtta meters djup vid den lilla gasklockan.
I augusti 2017, när saneringen av Inre hamnen skulle dra igång, konstaterade Elke Myrhede, markmiljöspecialist på samhällsbyggnadskontoret och projektledare för miljö i Inre hamnen, följande:
– Det är ett stort och komplext arbete.
Nästan fem år senare står vi med facit i hand. Slutrapporten "Efterbehandling av Gasverket Inre hamnen Norrköping" daterad den 24 mars 2022 redovisar resultatet av schaktarbetet som avslutades i juni 2020. Författaren Susanne Karlsson, på företaget Structor Miljö Öst som åtgärdar föroreningar i jord och vatten, skriver att omkring 110 000 ton förorenade massor omhändertogs.
Vi upprepar: 110 000 ton.
Vid saneringen av Gasverket, som togs i bruk 1852, hittades bland annat 17 ton cyanid, 13 ton bly och 130 kg bensen.
Projektledaren Elke Myrhede kan konstatera att en milstolpe är passerad i och med att saneringen vid Gasverket är avklarad.
– Resultatet överensstämmer med uppfattningen om att gasverkstomten var Östergötlands mest förorenade plats innan saneringen utfördes. Det känns skönt att den här milstolpen är passerad, säger Elke Myrhede, när vi ses på Inre hamnens projektkontor i Andreas Kvarn.
Hittade ni något som ni inte hade räknat med?
– Det mesta hade vi koll på. Men det fanns betydligt mycket mer PAH än vad vi trodde, säger hon och syftar på Polycykliska aromatiska kolväten, som är en grupp ämnen som finns i bland annat stenkol och petroleum.
Vilket var den "farligaste" upptäckten?
– Bensen är mycket viktigt att få bort. Det är inte hälsosamt om det sprids i lägenheterna som ska byggas på platsen. Därmed använde vi oss av extra säkra metoder, mer än vad som egentligen krävs ur säkerhetssynpunkt.
Åtgärdstekniken för behandlingen av PAH och bensen som gjordes vid lilla gasklockan är mer eller mindre unik. Andra tittar nu på hur man löst problemen i Norrköping.
Vad har varit den största utmaningen?
– Vattnet, helt klart. Motala ström varierar mycket i nivå och när vattnet står högt, vilket det har gjort under vinterhalvåret, tränger mycket vatten in i området. Det måste pumpas bort. Det här gjorde att vi tvingades pumpa smart och rena smutsigt vatten innan det släpptes tillbaka i Strömmen.
Det högt stående vattnet i Motala Ström har varit en stor utmaning vid saneringsarbetet.
För att få bort föroreningarna på djupet vid den lilla gasklockan utfördes termisk behandling. Marken värmdes upp genom att växelström skickades ner i stålrör som borrats ner i marken, så att föroreningarna övergick till vatten- eller ångfas och på så sätt kunde fångas upp och renas.
Vi har tidigare rapporterat om problemen med att bygga om Pampushamnen där man upptäckt oväntade rörelser i pålarna under vattnet. De geotekniska förhållandena i området påverkas av lerans hållfasthet och mäktighet. Dåliga markförhållanden kan ge sättningar och skred. Men dessa förhållanden har åtgärdats i Inre hamnen genom stabilisering, lättfyll och en ny gedigen kajkonstruktion.
Blir det säkert att bo här?
– Absolut, utöver nämnda åtgärder kommer husen att pålas.
Enligt slutrapporten har de utförda åtgärderna vid Gasverket uppfyllt målen. Bedömningen är att det inte behövs några restriktioner vid den framtida markanvändningen. Därmed är det grönt ljus för att börja bygga nu under 2022.
"Det känns lite trist att den här byggnaden måste rivas", säger Elke Myrhede om Eons hetvattencentral.
Än är saneringen i området inte helt klart. Eons hetvattencentral ska avvecklas under våren och där finns rester från ugnarna i Gasverket. Arbetet beräknas bli klart 2024, men påverkar inte byggstarten av bostäderna.
En avgörande fråga, som säkert många Norrköpingsbor undrar, är: Var hamnade de förorenade massorna?
– Det är ju inte så att vi bara dumpar det. Massorna har transporterats till Ragn-Sells anläggning på Häradsudden för behandling, säger Elke Myrhede.
Saneringsarbetet i Inre hamnen har kostat nästan 100 miljoner kronor. Kommunen står för 15 procent av kostnaderna.
På den stora avfallsanläggningen cirka 15 kilometer söder om Norrköping har massorna till stor del har använts i den pågående sluttäckningen av de äldre delarna av deponin.
Totalt kostade saneringen i området cirka 99,8 miljoner kronor, varav största delen, 85 procent, bekostades med statliga medel. 15 miljoner bekostades av Norrköpings kommun.