Det personliga ölglaset som han fick i studentpresent får inte plats i flygväskan. Från Norrköping kommer bara datorn och lite kläder hänga med till Schweiz.
Blågula ballonger hänger kvar på ytterdörren i Navestad. I vardagsrummet står studentplakatet lutat mot väggen och på en dörr i pojkrummet dinglar fortfarande nallarna från utspringet. Ludwig Vestlund, 18, har precis tagit studenten från ekonomiprogrammet med juridikinriktning på Fria Läroverken i Norrköping – men i oktober lämnar han stan för att börja läsa företagsekonomi i Montreux i Schweiz.
Men vägen hit har inte varit självklar.
— Jag var riktigt skoltrött i tvåan. Jag började ifrågasätta allt. Vad gör jag här? Vad pluggar jag till? Är det ens rätt linje? Jag tappade intresset för nästan allt, berättar han.
Ludwig började vara mer frånvarande på lektionerna och ställde färre frågor. Han började också komma sent tills vissa lektioner och på andra dök han inte ens upp.
Det var först i trean som något började vända. När kompisarna började prata om sina planer efter plugget – och han själv inte hade en aning – kände Ludwig att det var tid för en förändring.
– Jag kände att jag kanske inte vet nu, men det är bättre att köra hårt nu och få större valmöjligheter sedan, säger han.
En av lärarna kände en svensk studievägledare som arbetade på den schweiziska skolan. Hon kom till Norrköping och höll en presentation för ekonomieleverna. Det väckte Ludwigs intresse.
— Vi bokade ett samtal och hon gick igenom allt – hur man söker, vad som krävs, hur CSN funkar. Det var mycket att ta in, men det kändes direkt som något jag ville göra.
— Det är min drömutbildning.
Utbildningen på HIM – International Business School i Montreux – är treårig, ges på engelska och kombinerar teori med praktik. Skolan ligger vid Genèvesjön, och Ludwig har valt att bo i ett dubbelrum på campus. Vem hans "roomie" blir vet han dock inte än.
— Jag tänkte att om man kommer dit utan att känna någon, är det bättre att ha en rumskamrat direkt. Det är lite läskigt att inte veta vem det är, men också en chans att få en vän för livet.
Det här var Ludwigs förstahandsval, och eftersom han fick antagningsbeskedet tidigt i år har han inte sökt till några svenska skolor. CSN kommer att betala utbildningens terminsavgift, men allt som är utanför skolgången betalas ur egen ficka. Men Ludwig tycker att det är värt det, han ser det som en investering – både i sig själv och i framtiden.
– Det verkar värt det. Jag får en bra skolgång, många möjligheter och får följa mina mål i livet, då är det absolut värt det.
— Jag vill gärna kunna vara... alltså sitta rätt högt upp i ett företag, ha kompisar världen över och kunna åka lite vart jag vill.
Du vill tjäna mycket pengar, alltså?
– Jag vill ju tjäna bra med pengar så att jag kan leva ett bra och fint liv. Men så länge jag har pengar så att jag kan leva nästintill obrytt och fortfarande ha tid för familj och vänner så är jag nöjd.
"Vad har du för ekonomisk gräns?" "KBK".
Citatet "KBK", eller kör bara kör, kommer från Fredrik Schiller i tv-serien Solsidan. Ludwig gillade scenen så mycket att det fick pryda baksidan av studentmössan.
Innan flyttlasset går kommer Ludwig att sommarjobba på Rustas lager i Norrköping. Där kör han truck och plockar varor.
Vad tar du med dig från det jobbet?
— Det är 100 procent problemlösning. Det är så otroligt många olika paket per runda, i alla olika former och storlekar. Och du har bara en viss yta och längd att bygga upp det på. Då blir det ju som att spela Tetris i realtid.
Att lämna Norrköping är inget litet steg för Ludwig. Här finns tryggheten, vännerna – hans mammor och syster.
– De är min trygghet. Och här i Norrköping vet jag var allt finns, var alla bor. Nu ska jag till ett land jag aldrig varit i, där jag inte känner någon.
Familjen har varit ett stort stöd. Och vännerna? De överraskade honom med en fest när antagningsbeskedet kom.
— Jag trodde att vi bara skulle chilla hos en kompis. Men när jag kom dit var det fullt med folk jag kände. De hade fixat allt. Det var så jävla fint.
Ludwig efter ha sprungit ut från Fria Läroverken i Norrköping.
Tror du att du kommer tillbaka till Sverige och Norrköping?
– Efter mina tre år kommer jag åka hem till Sverige och bara vara här i ett år. Antingen här i Norrköping eller i närheten av Norrköping för att vara med familj och vänner ett tag igen innan jag verkligen bestämmer mig var det är jag ska bo och jobba.
Och hemma i Navestad kommer pojkrummet att förbli precis som det är nu.
– Hans rum kommer finnas kvar, försäkrar hans mamma Maria Vestlund.
Hon berättar att det kommer bli tomt utan Ludwig hemma, men att det är ett äventyr för livet.