Det var en vardag i september som kvinnan hade hämtat sin treårige son på förskolan och var på väg hem. På vägen passerade de Lidl-butiken i Ektorp och pojken ville då gå in och rörde sig mot entrén. Men mamman sade nej och pojken började då gå mot henne igen.
Då kom en bilist in på parkeringen gjorde en sväng framför entrén.
Där stod treåringen, som blev påkörd och kastades till marken. Ambulans tillkallades och han fördes till akuten på Vrinnevisjukhuset, där man kunde konstatera att han bland annat hade fått en fraktur i bakhuvudet.
I förhör med polisen berättar pojkens mamma att hon redan före olyckan hade reagerat på att föraren kom i väldigt hög hastighet med tanke på den trånga platsen.
– Det lät som att han körde fort och jag kollade också och tänkte "vad fort han kör på en parkering".
Dessutom tittade mannen, enligt kvinnan, mot henne och inte rakt fram – och såg därmed inte sonen som han körde på framifrån.
– Jag hinner inte reagera eller ropa något till (min son) förrän jag hör att han blir påkörd, säger hon i förhöret och berättar att hon efteråt fick panik.
– Jag lyfter upp (min son) och bara ser att han är vaken och så. Och försöker kolla hans arm, ifall den sitter kvar eller om den är mosad.
Mamman säger att också föraren verkade vara "väldigt chockad" när han kom ut ur bilen.
– Det var väl då han insåg att han kört på ett barn. Han såg helt skräckslagen ut och hade panik och kom ut och liksom tog sig för huvudet.
Polisen konstaterade efteråt att mannen var nykter och att det var dagsljus och goda siktförhållanden på platsen. Efter en provkörning noteras även att föraren bör ha haft "så pass bra sikt att han skulle ha sett målsägande där stående, gående eller springande".
Därför landar åklagaren i att den 46-årige föraren har varit oaktsam och brustit i uppmärksamhet – vilket gör att mannen nu åtalas för vållande till kroppsskada.
Han har själv förnekat brott och säger att han "krypkörde" på parkeringen när pojken "bara sprang ut".
– Jag kände "dunk dunk" i bilen. Och sen stannade jag och då kom en kvinna och sträckte upp händerna och skrek. Jag gick ur bilen och såg då ett barn, säger mannen i förhör.
Förhörsledaren: Hur mår du nu?
– Hur ska jag må, om jag kör på ett barn? Barnet är viktigast. Jag har aldrig i livet upplevt något som detta innan. Jag har barnbarn i hans ålder.