Veckan före jul slutade bedrägerigruppernas enda förundersökningsledare. En förundersökningsledare fungerar som en motor och leder utredningsarbetet. Innan han slutade skrev han en promemoria om det utsatta läget för dem som arbetar med bedrägeriutredningar – samtidigt som bedrägerianmälningarna ökar.
– Jag har uppfattat svagheter i systemet och är då skyldig att rapportera det, säger förundersökningsledaren, som vill vara anonym.
Orsaken till att han vill det är att han har gått vidare till en tjänst i en annan del inom Polismyndigheten, som samarbetar med utredningssektionen i Östergötland. Samtidigt står han fast vid den kritik som han framfört i skrivelsen och hade önskat att ledningen hade varit mer lyhörd för synpunkterna tidigare.
Han skriver bland annat att högarna av outredda bedrägeribrott inte minskar och att man försöker hålla högarna i schack genom att lägga ner ärenden. Detta trots att ärendena faktiskt är utredningsbara. Det innebär att personer som lurat privatpersoner, företag och myndigheter på pengar går fria för att bedrägeriutredarna har för mycket att göra.
Enligt honom ligger det i dag cirka 1 700 ärenden på bedrägerigrupperna i Östergötland, som har två gruppchefer men ingen förundersökningsledare i och med att han själv slutade.
Vidare skriver han också att arbetsmiljön har så stora brister att det finns hälsorisker för dem som arbetar där.
Förundersökningsledaren anser att polismyndigheten borde anpassa utredningsverksamheten till hur kriminaliteten i samhället utvecklar sig och där bedrägeribrotten, där utredarna allt oftare ser kopplingar till grov organiserad brottslighet, ökar.
Camilla Thorström är gruppchef för bedrägerigruppen i Linköping. Hon ser precis som förundersökningsledaren hur bedrägeribrotten ökar.
– Bedrägeribrotten ökar lavinartat. Det är ju den nya inkomstkällan för de kriminella nätverken. Det är en bild som Polissverige har och den innebär en stor utmaning för Polismyndigheten. I takt med att samhället förändras och utvecklas förändras brottsligheten också och då gäller det att Polismyndigheten ligger i framkant, säger hon.
Vanliga Medelsvenssons drabbas i dag i högre grad av bedrägeribrott än stöldbrott.
– Stöld- och våldsbrotten minskar medan bedrägeribrotten ökar. Vi jobbar just nu med att ställa om vår verksamhet för att hantera det stora inflöde som har blivit. Vi kommer bland annat att rekrytera nya förundersökningsledare. Men det blir ett glapp innan de är på plats. I den bästa av världar hade vi legat längre fram, säger Camilla Thorström.
Hon håller med den tidigare förundersökningsledaren om att utredarna på bedrägerigruppen har en tuff arbetssituation.
– Ja, absolut. Vi har väldigt mycket att göra, samtidigt som vi måste försöka skapa en bra arbetsmiljö för att det ska fungera.
Bedrägeribrotten sker ofta digitalt och är mycket resurskrävande.
– Å ena sidan sätter de här bedragarna många digitala spår, å andra sidan krävs det ganska mycket för att utreda, sammanställa och följa det här. Utredningarna blir helt enkelt mer och mer omfattande. I den digitala världen kan bedragarna väldigt snabbt begå en stor mängd brott. Jämfört med de gamla stöldbrotten där de tog en kofot, slog in ett fönster och tog någonting – då blev det ett ärende. I dag kan en bedragare hinna med hundra bedrägerier på en dag. Det är därför det blir en sådan explosionsartad ökning.