Efter år av manipulation, hot och våld flyr Frida till slut från mannen som hon älskat. Hon gör det för sin, men allra mest, sina barns säkerhet.
(Bilden är iscensatt och föreställer inte Frida.
Han är charmig, snäll och rolig – mannen som Frida har träffat och blivit störtförälskad i.
Men allting vänder strax efter att paret gift sig.
– Då visade han ett annat ansikte för mig. Han hotade mig, kränkte mig och utövade psykiskt våld.
Frida och mannen får två barn med varandra. Hon kommer på mannen med att missbruka både alkohol och droger. De elaka orden och dödshoten adderas nu också av fysiskt våld. När paret bråkar kan han trycka upp henne mot en vägg eller ge henne en lavett.
Men en kväll går det mycket längre än så. Mannen försöker ta Fridas liv, framför ögonen på deras två barn. Det ena barnet är då ett år gammalt och det andra är bara två månader.
– Jag lyckades ta mig undan. Han tänkte ingenting på barnen, de hade lika gärna kunnat bli träffade och dö, säger Frida.
Frida har inte längre något val. Hon måste fly. Hon får hjälp av kvinnojouren och lyckas gömma sig för mannen. Hon anmäler våldet till polisen, men ärendet läggs ned.
– Jag var rädd hela tiden. Han förminskade mig, manipulerade och trakasserade mig i flera år, säger Frida.
Polisanmälan mot mannen läggs snabbt ner.
"Jag hade massor av bevis, det känns inte som att vi som blir slagna i hemmet prioriteras."
(Bilden är iscensatt och föreställer inte Frida.)
– Jag vill inte att mina barn skulle växa upp i en sån miljö, med alkohol, våld och droger. Jag hade kunnat bli mördad framför dem och de hade då fått växa upp utan en mamma som tar hand om dem.
Flera år har passerat sedan dess och Frida lever nu med skyddad identitet. Hon har ensam vårdnad om barnen men exmannen har rätt att umgås med dem varje vecka.
– Om det är för farligt för mig att vara där med honom, hur kan det vara en säker plats för barn?, säger Frida.
Trots att män misshandlat sina partners, och kvinnorna lever skyddat, kan de ha rätt till att umgås med sina barn. Något som Kvinnojouren i Norrköpings ordförande, Birgitta Widén kritiserar.
Birgitta Widén är ordförande för Kvinnojouren i Norrköping. Hon säger att det är vanligt att våldsamma män har delad vårdnad eller umgängesrätt om gemensamma barn.
– Det är jättevanligt. Är det en vårdnadstvist dömer man ofta att det ska vara likvärdigt mellan föräldrarna och man tycker att det är viktigt för barnen att både ha en mamma och en pappa att umgås med. Jag kan tycka att det är viktigare att de får umgås med kloka vuxna, säger Birgitta Widén och fortsätter:
– Den pappa som inför barnen har misshandlat deras mamma tycker jag inte har någon rätt att utöva sin papparoll.
Varje vecka lämnar Frida över sina barn till ett ombud, som i sin tur lämnar över dem till mannen. Varje vecka är Frida rädd för att barnen inte ska komma hem igen.
(Bilden är iscensatt och föreställer inte Frida.
Frida tvingas varje vecka lämna över sina barn, via ett ombud, till en man som hon fruktar.
– I början hade jag panik hela tiden, jag kände mig som världens sämsta mamma som lämnade dem i en sån miljö. Det känns hemskt, hemskt, hemskt, säger hon.
Även om en mamma lever med skyddad identitet på skyddad ort kan hon behöva dela vårdnaden med den person som hon gömmer sig för.
– Eftersom pappan inte får veta var mamman bor och därför inte kan komma och hämta barnen måste hon då köra väldigt långt, ibland flera timmar, säger Birgitta Widén.
Birgitta Widén är kritisk till systemet och vill se förändring i praktiken, inte bara i lagtexter.
Finns det en risk att barnen röjer var mamman bor?
– Ja, det är ju jättesvårt för små barn att inte göra det. De förstår kanske inte att de inte får berätta var mamman bor eller vad deras skola heter. Det är jättefarligt.
Vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft. Den heter ”Tryggare hem för barn” och kallas också "Lex Tintin", uppkallad efter den åttaårige pojke som mördades av sin pappa under ett umgänge 2023. Lagen ska ge ett starkare skydd åt barn, bland annat genom att domstolen ska prioritera barnens trygghet framför förälderns rätt till umgänge. Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) säger att hon är glad över lagändringen.
Sveriges jämställdhetsminister Nina Larsson (L) säger till NT att hon vill fortsätta stärka barnens skydd.
– Lagen slår fast att rätten till umgänge inte gäller när det strider mot barnets bästa. Skyddet mot umgänge med en våldsam vårdnadshavare har stärkts. Men vi är inte klara än. Vi kommer att arbeta vidare för att stärka barnens rättigheter.
Bör det införas ett automatiskt tillfälligt vårdnadsstopp vid misstanke om våld, tills en grundlig riskbedömning är gjord?
– Det finns redan i dag en möjlighet för domstol att tillfälligt besluta om till exempel ensam vårdnad om det finns risk för att barnet far illa, säger Nina Larsson.
Trots att nya lagar har tillkommit ser Birgitta Widén inte någon förändring i praktiken.
"Man ser väldigt mycket mer till föräldrar rättigheter än barnens", anser jag.
Birgitta Widén menar att Sverige har bra lagar, men att flera av lagändringarna inte har implementerats i praktiken ännu. Hon säger också att domstolens bedömningar är godtyckliga.
– Utfallet avgörs av vilka domare och vilka nämndemän som sitter där. Man lyssnar inte på små barn, man tror inte på dem. Generellt så vill de flesta kvinnor att barnen ska få träffa sin pappa om barnen själva vill det och det kan göras på ett säkert sätt. Att tvinga barn att umgås med någon som de är rädd för tycker jag är barnmisshandel.
"Pappor som avtjänar fängelsestraff för att ha mördats barnets mamma kan få ha umgänge med barnet, och kan som vårdnadshavare bestämma att barnet inte får gå hos psykolog eller inte träffa sin mormor."
Om mamman av oro för barnets säkerhet vägrar pappan umgänget kan hon straffas.
– Då kan hon dömas till umgängessabotage och behöva betala vite. I värsta fall kan hon bli av med vårdnaden, säger Birgitta Widén och fortsätter:
– Men lämnar hon iväg barnen och något illa händer dem kan hon också mista vårdnaden för att hon inte har skyddat sina barn.
Fenomenet kan ses som ett moment-22, där mamman riskerar att göra fel – oavsett vad hon gör. Något som Frida har drabbats av.
– Jag har stått emot umgänget men då fick jag betala. Det är ett helt sjukt system, man bryr sig inte om barnens bästa. Om jag överklagar domen, och förlorar, får jag betala hela rättegångskostnaderna – vilket jag inte har råd med, säger Frida.
– Det tar sönder en som person, men jag försöker kämpa för mina barns skull.
"Lagen slår fast att rätten till umgänge inte gäller när det strider mot barnets bästa. Skyddet mot umgänge med en våldsam vårdnadshavare har stärkts", säger Nina Larsson (L).
Nina Larsson menar att det här är ett fenomen som den nya lagen ska motverka.
– Med de nya lagändringarna kan det bli så att domstolarna i fler fall än tidigare kommer fram till att det inte är förenligt med barnets bästa att ha umgänge med en förälder.
Hur säkerställer regeringen att barnens röster och upplevelser tas på allvar i vårdnadsprocesser, särskilt när de uttrycker rädsla för en förälder?
– Det är viktigt att barn känner att de får komma till tals och att de får det stöd de behöver under en vårdnadsprocess. Regeringen planerar att se över hur barns ställning i mål om vårdnad, boende och umgänge kan stärkas ytterligare. Avsikten är att tillsätta en sådan utredning senare i vår, säger Nina Larsson och tillägger att man också gett Barnombudsmannen i uppdrag att analysera bristerna i samhällets skyddsnät för barn.
"Om det är för farligt för mig att vara där med honom, hur kan det vara en säker plats för barn?", säger Frida.
(Bilden är iscensatt och föreställer inte Frida.)
Frida är rädd varje vecka att hennes barn ska fara illa, när hon lämnar bort dem till mannen som en gång försökte ta hennes liv.
– Jag känner mig ledsen och maktlös. Jag är fortfarande jätterädd att han ska utsätta mig igen och jag känner mig väldigt besviken på samhället. Man tvingas utsätta sina barn för en situation man själv har flytt från, säger Frida.
– Jag får tänka att jag är tacksam att de kommer hem vid liv.
Frida heter egentligen något annat.