Videon är inte längre tillgänglig
Rikspolischefen kände igen sig när han i helgen läste rapporten "Den talande tystnaden" om hur poliser i Östergötland trycks ner eller utsätts för repressalier när de uttrycker kritik mot ledningen.
– Ska vi bli en modern och attraktiv arbetsgivare, en lärande kunskapsorganisation och andra honnörsord, då måste grejerna upp på bordet så att vi kan prata om det, säger Dan Eliasson.
Utbytbara brickor
Det som han tyckte var allvarligast i rapporten var att det tydligt framgår att medarbetare inte känner sig som medarbetare, utan som utbytbara brickor i ett spel.
– Det här är en nyckelfråga för svensk polis och den här rapporten ger mer virke för att skapa mer öppenhet, säger Dan Eliasson.
TV: Blåljus Östergötland om krisen inom polisen.
Ulrika Herbst, chef för polismyndigheten i region öst, säger att bakgrunden till rapporten var Norrköpings Tidningars artikelserie om polisens speciella insatsgrupps taktisk resurs. I serien kunde NT visa ett filmklipp där chefen för gruppen skrek "Döda de jävlarna". Efter avslöjandet kom det fram att de som jobbat där inte talade om vad de sett, eftersom det utvecklats en kultur där det förväntades att man skulle tiga.
– Jag och polisområdeschef Robert Wallén diskuterade hur vi skulle ta oss an det här, eftersom vi ville komma till rätta med detta en gång för alla, därför tog han initiativ till rapporten, säger hon.
Hon anser att det här är en överlevnadsfråga.
– Vi måste ha en bättre dialog och bättre kommunikation. Arbetet har påbörjats i Östergötland och jag tycker att vi valt en klok väg där medarbetarna och de närmaste cheferna tar upp det här. Det måste ut i linjen.
Tuff utmaning
Dan Eliasson lovar att han ska föra frågan vidare ut i landet, även om det är en tuff utmaning.
– När det händer något allvarligt fungerar polisen som bäst. Då är det tjong, tjong, tjong. Då är det kristallklart vad som gäller. Men om man är fostrad i den befälsordningen kanske det kan vara svårt att ändra sitt ledarskap och bli mer inkännande.
Den senaste tiden har det blåst hårt kring Dan Eliasson efter flera avslöjanden om att bara 14 procent av alla brott klarades upp 2015. Det är det sämsta resultatet på 16 år. Dessutom slutade 832 poliser under fjolåret. Det är många fler än tidigare. Chefsåklagarna i Norrköping och Linköping har också gått ut och kallat det systemkollaps. Många anser att polisens omorganisation har misslyckats.
– Ingen förändring görs utan att det blåser. Sedan är frågan om det är hård vind, kuling eller storm, säger Dan Eliasson.
Hur definierar du kritiken?
– Det är åtminstone kuling just nu. Läget är mycket ansträngt. Det är allvarligt.
Vi träffar honom och Ulrika Herbst i lunchpausen till ett möte på Renströmmen i Norrköping dit 213 chefer och arbetstagarrepresentanter i regionen var inbjudna.
– Det är hela regionens ledningskraft på alla nivåer som träffas. Nu är alla chefer på plats, säger Ulrika Herbst.
Lägre rörlighet
Varför ser inte ni som arbetsgivare till att poliser stannar eller kommer tillbaka?
– I dagsläget vill vi att alla ska stanna, samtidigt är inte människor livegna. En viss mobilitet, bland framför allt unga människor är inte orimlig. Vi har fortfarande lägre mobilitet inom polisen än vi har i staten i övrigt, säger Dan Eliasson.
Samtidigt säger att han polisledningen tittar på hur många poliser man behöver vara.
– För det är klart om vi blir fler som hjälps åt så blir det lättare ur arbetsmiljösynpunkt.
Dessutom pekar han på att man kommit överens med Polisförbundet om principer för den långsiktiga lönebildningen, vilket innebär att den som arbetat som polis i sex år ska ha i snitt 28 000 kronor i månaden.
Men när det kommer till frågan om när de som bor i Navestad, Klockaretorpet och Skäggetorp eller andra utsatta områden, ska märka att områdespolisen arbetar för att öka tryggheten har de inga tydliga svar.
– Vi jobbar för det varje dag, men tillvaron spelar oss spratt och vi tappar resurser. Men vi har en plan för hur många områdespoliser vi ska vara. Vi tror att oroligheterna kommer att flytta sig mellan områdena och vi måste hitta bättre sätt att arbeta förebyggande, säger Ulrika Herbst.