Hela universum i ett datorprogram. Hur är det att programmera någonting som är oändligt?
– Ja det är ju tekniskt sett väldigt svårt. Det är ett väldigt ambitiöst projekt, vi ska visualisera allt från den minsta atom till hela universum.
Det säger Ylva Selling, 31, som är forskningsingenjör till yrket och jobbar med att visualisera rymden genom projektet OpenSpace. Hon och hennes kollegor kodar programvaran som har miljontals användare världen över, och som till stor del finansieras av Nasa.
– Det är en simulering av universum kan man säga, säger Ylva.
Genom programmet kan användare – forskare, privatpersoner, museum, skolor med flera – uppleva rymden. Det är fritt för alla att använda genom en dator eller VR-glasögon.
– Man får uppleva saker som man annars inte kan uppleva, det är det som jag tycker är coolt.
Programvaran OpenSpace används också i domvisningar på Visualiseringscenter, som tillsammans med Linköpings universitet också är en del av projektet. Det var också genom Visualiseringscenters domvisningar som Ylva Selling, då student i datavetenskap vid Campus Norrköping, först kom i kontakt med OpenSpace.
– Jag hade inte tidigare varit specifikt intresserad av rymden, utan snarare tyckt att det har varit kul med visuella saker, säger Ylva och fortsätter.
– När jag såg Open Space i domen för första gången, med alla stjärnor som rörde sig runt omkring mig då tänkte jag "wow, det här vill jag göra".
Och så blev det. Sitt examensarbete gjorde Ylva genom OpenSpace och efter examen erbjöds hon jobb i projektet på andra sidan Atlanten, i New York. Men efter två år i storstaden fick hon hemlängtan och tog flyget tillbaka till Sverige för att istället jobba med projektet från Norrköping. Nu jobbar hon, och hennes svenska kollegor, några trappor upp i Visualiseringscenters lokaler. De tar fram nya funktioner, förbättrar mjukvaran och fixar fel i programmet.
– Att programmera är lite som att bygga med Lego. Man gör en idé till verklighet och skapar något som inte tidigare fanns, säger Ylva och fortsätter:
– Det är häftigt när det man byggt används runt om i världen, från USA till Sydafrika.
Vad är den största utmaningen?
– Det är att det är ett väldigt stort projekt, hela rymden, och vi är bara 12 personer som jobbar med det. Men jag känner mig stolt över det arbete jag gör varje dag.
Ylva Selling valde ingenjörsutbildningen inom datavetenskap för att hon ville kombinera två av sina intressen, teknik och design. Men hon och andra kvinnliga utvecklare tillhör en minoritet i sin bransch. Faktum är att mjukvaru- och systemutvecklare är det mest mansdominerade yrket i Sverige, enligt SCB, och endast var femte utvecklare är kvinna.
– Det förvånar mig att det är så ojämställt. Jag trodde att det skulle finnas andra yrken som är mer mansdominerade, säger Ylva.
Hon tror att bristen på kvinnliga utvecklare grundar sig i att teknik och datorer är, och framförallt har varit, manligt kodat.
– Är man tjej och intresserad av datorer måste man vara beredd på att sticka ut lite och kanske vara beredd på att hävda sig lite.
– Det kan också delvis vara att det finns få förebilder, det finns inte någon stereotyp att falla in i utan man får gå sin egen väg.
Skulle du rekommendera ditt jobb till fler?
– Jag tycker att det är väldigt kul, men det beror såklart på vad man är intresserad av. Men, ja, jag skulle absolut rekommendera det.