Vi analyserar detta förutsättningslöst. Det kan visa sig att det är jättebra, det kan visa sig att det finns brister, eller att det finns metoder som är ännu bättre, säger professor Johan Sanmartin Berglund vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH).

På Campus Gräsvik i Karlskrona har en mobil magnetkamera inrymd på ett lastbilssläp rullat in. Alicia och Liam Hedlund, 16 och 14 år, är några av de allra första testpersonerna, som med fötterna före rullas in i den bullrande magnetkameran.

Bakvänd ordning

Nästa vecka drar studien i gång på allvar. Totalt ska 900 frivilliga undersökas på BTH och Karolinska Institutet. Ett krav är att deltagarna är födda i Sverige, så att de har en hundraprocentigt fastställd ålder från början.

Johan Sanmartin Berglund håller med om att ordningen kan tyckas bakvänd - att första börja använda metoden och sedan inleda en studie.

Det kan man säga, men forskning tar tid. Ibland är inte verkligheten i fas med behoven. Det är ju ett politiskt beslut att börja använda denna metod.

En genomgång av 1 400 forskningsstudier föregick beslutet i Sverige, men ingen av dem var så omfattande som den som nu påbörjas.

Det bästa underlaget som finns i dag är på magnetröntgen av knäled. Men det är baserat på enstaka studier och i forskningsvärlden litar vi aldrig på ett resultat, vi vill ju upprepa det, se att det går att göra på flera ställen med samma fynd, säger Johan Sanmartin Berglund.

Automatisk bildigenkänning

Utöver knäleder ska även hand- och fotleder undersökas. Förhoppningen är att kombinationen av bilder från flera olika leder ska ge en säkrare bedömning.

Samtidigt inleds en förstudie om automatisk bildigenkänning kan användas för att ge röntgenläkarna ett säkrare bedömningsunderlag.

Resultaten från studien ska rapporteras in löpande till Socialstyrelsen och ska senare även resultera i vetenskapliga artiklar. Intresset är stort från flera håll, även fotbollsvärlden.

Fifa (det internationella fotbollsförbundet) har visat intresse, de vill ju kunna bedöma vem som är junior och senior.